conclusion

Det är mångas dröm att just få jaga bävrar i Kanada. Att få se de små lurviga djuren ligga på rygg med den platta svansen darrandes i de sista dödsryckningarna kan få en och annan person att frivilligt eller ofrivilligt le med hela ansiktet. Att smyga runt i skogarna och invänta detta möte med en sådan best är en adrenalinkick som klår att hoppa bungeejump och fallskärm på en och samma gång. Den kicken är hästlängder bättre än att vara nere i en bur i vattnet där en vithaj simmar runt om en och helt plötsligt inse att buren är gjord av choklad och kommer att rämna vilken sekund som helst. Det som håller en från vansinne de stunderna är den goda kunskapsbanken som säger att 7 av 10 hajar i en undersökning föredrar choklad framför musslor. Klen tröst kan du tycka men den skräcken man upplever i det vattnet vid den tidpunkten kan göra att man åstadkommer mirakel och innan man hinner säga kungskrabba så är man en mussla sjunkandes till botten. Då kommer nästa problem, hur andas musslor? Hinner personen i fråga att åstadkomma ett tillräckligt stort mirakel så att syreupptagningsförmågan förändras helt? Troligen och han kommer förmodligen aldrig att få återge hur han gjorde då han kommer ligga kvar på 6000 meters djup och olda en pärla stor som en fotboll storlek 3 i väntan på att någon vilsen pärldykare från Nya Guinea ska inse vilket kap han är. Ungefär som ett sådant kap som kvart i fem personerna anser sig vara, de som har som vana att stänga vilken nattklubb de än må besöka. Tänk att komma ihåg så många koder. Det måste vara ett sorts mirakel. Undra om de var bra i skolan? En stjärnelev i matematik och gick aldrig förren en halvtimme efter att lektionen var slut, fastän läraren kom och tog bort glaset ur näven på dem och började torka borden.

Ähh.. nu kom jag visst av mig.