If I lay here...

Jag sitter och tittar på skärmen, det är svårt att få något gjort när man är omotiverad och trött. Solen strålar utanför och jag hade hellre legat på stranden och kännt solens strålar smeka min kropp, eller spelat beach volleyboll med ett gäng goa vänner. Hade också hellre legat i en hängmatta och fortsatt läsa "liftarens guide till galaxen" tills jag somnade och sakta gungade i takt till vinden.
  Så är det inte nu, istället brummar en gräsklippare utanför (jäkla sommarjobbare) och städerskans vagn slår i saker på andra sidan väggen in i matrummet. Ur radion som står  på rix Fm (jupp, min kollega är tillbaka efter tre veckors semester) och snow patrols låt chasing cars rullar... "If I lay here, if I just lay here".

Jag hade absolut kunnat lägga mig här, eller där (i hängmattan) och sovit en stund. Jag tror inte det hade gjort mig mer motiverad men det hade varit skönt.

Min kollega kommer och sätter sig vid sin dator. Jag frågar:

"Vad ska vi hitta på för något, ska vi göra något produktivt?"

han svarar lugnt, "det är snart kväll"

klockan är kvart i två och vi slutar fyra. Det är absolut snart kväll.

vad ska man göra??

Jag gick från jobbet igår för att till slut försöka hamna på busshållsplatsen vid stadshuset i Höganäs. Den promenaden innefattar en hel del genande över gräsmattor och vägar. Och strax innan man kommer till själva hållplatsen så passerar man en väg/parkerings område. Det var där det knasiga inträffade. Jag såg en husbil vända i vändzonen och närma sig mig som gick på "fel" sida vägen. Jag tänkte direkt att här har vi ett par turister som behöver mina kunskaper om bygden. Jag förberedde mig på att svara på vart bästa badstranden kunde tänkas ligga, var Höganäs Keramik håller till, om Fyren bör ses och så vidare. Husbilen kommer närmare och saktar in markant med rutorna nere. Där sitter två tanter och tittar lite lätt vilset. Jag känner att min teori om vilsna turister stämmer och börjar sträcka på mig för att visa ett stort självförtroende och på det sättet trovärdighet. Bilen saktar in ytterligare och jag smiter in till kanten. Precis när bilen är en meter från mig säger jag "hej" och då glider bilen förbi, tanterna körde en meter för långt. Jäkla klabbsockar tänkte jag och vänder glatt på klacken för att hjälpa dessa vilse turisterna. När jag kommer fram till fönstret tittar tanterna förvånat på mig och jag känner mig lite obekväm.

"Ville ni mig något?"

då svarar en av tanterna på perfekt värmländska

"Nää, jag skulle bara parkera här."


Var tacksam!

Jag bläddrade igenom HD idag och såg på min mening sidan en mängd inlägg med negativa vibbar om festivalen och dess utbud. "Helsingborgsfestivalen utan hänsyn", "Snålt med mat och dryck", "Dans- med papper i öronen", "Oväsen i luften" samt "Helikopter och miljön" är ett par av dessa rubriker.

Jag kom och tänka på något som min tränarkollega Micke sa, "När det väl händer något får man se till att vara där".

Det är självklart så att alla inte kan gilla allt men det är det som jag anser är tjusningen med festivalen. Där finns något för alla. Visst svider det i ögonen på några att personer faktiskt inte överhuvudtaget bryr sig om just deras intressen. Det gör det på mig också men testa ett par solglasögon. De hjälper att avskärma en del. Man måste unna andra glädje för att själv bli unnad. Behandla din nästa som du själv vill bli behandlad skulle man kunna säga för att bli lite kristen så här en tisdag. En del saker hör bara till festivalen.

Många klagar på helikoptrarna som flög rundor över Helsingborg. Hur många av de som klagade tog turen själv? Jag anser att om de gjort det hade de unnat fler att få se denna fantastiska utsikt över vad som kanske är Sveriges vackraste stad.

Så jag vill härmed utdela en eloge till alla medverkande i Helsingborgsfestivalen och tacka för ett par trevliga dagar. Jag ser fram emot nästa år.

måndag

varför händer allt skit alltid en måndag? jag har alltid undrat detta.

Idag är det inte bara möte direkt efter jobb, det är ett varmt möte där vi ska traggla samma sak igen och igen. Jag säger som Ford Prefect gör i "liftarens guide till galaxen", människan ska alltid påpeka det vesäntliga. kort sagt vi tragglar saker som alla redan vet utan att komma till ett konkret beslut.

Jag har lärt mig under min tid i arbetslivet att möten är just tjata om saker och sällan komma till en lösning. Idag lär vara en sådan dag. det känns inom mig. Ingen vill sticka ut näsan och få den knäppt på av sina kollegor. Ingen vill trampa på någons fötter för så här i sommartider är det sällan folk går med stålhätta.

enda ljuspunkten är att jag får en macka och att varenda sekund går närmare stunden jag får hålla om min underbara flickvän igen.

Usch för måndagsmöten    yeeeiy för måndagskramar.



mer kramar åt folket

mer kramar åt folket!


Lördagen

Sista dagen på festivalen, kanske den dagen jag såg fram emot mest med namn som nephew och bob hund.

Dagen började med Hoffmaestro & chraa efter att ha spenderat några timmar på stranden var det ren avkoppling att gunga lätt till gunget från hoffmaestro & chraa. de gillade att stå på scen och det verkade inte som de hade spelat på en så stor scen på väldigt länge (även om tältet inte ens var halvfullt så gav gänget som var där allt). Framför allt i sista låten där sångaren får publikhavet att springa från en sida av scenen till andra i takt med han själv. De gungade gött men snackade lite förmycket mellan låtarna. Betyget blir således 3p/5p, blir skoj att se dem om några år igen.

Sedan får jag ett par biljetter till en restaurang av min vän DeLarsson. Jag och flickvännen går en bit för att få upp hungern för att hinna äta så vi kan se motoboy. Detta gör att vi hinner se 4 minuter av Amanda Jensen, hon får betyg 2p/5p. Inget som tilltalar mig tyvärr.

Restaurangen Bunkers Bar får däremot betyg 4p/5p för utmärkt mat men lite okontaktbara servitriser. Sjuuukt gott, tack DeLarsson!!!

Lagom till gången tillbaka börjar Motoboy och han är störtskön att lyssna på. Den näst bästa soft konserten denna festivalen (urband mind blir bäst i denna genren). Hans stämma är stark och arrangemanget känns genomtänkt och perfekt. Ett betyg ska delas ut och det blir en 3p/5p för det kunde bli lite långtråkigt just då. Inte för att musiken var dålig utan jag utgår helt från mig själv och jag hade behövet lite mer gung som typ urband mind eller liknande direkt efter maten för att komma igång efter mat-koman.

Danska Nephew är nästa band och jag är riktigt laddad för deras konsert. Den är också helt underbar. Jag gillar soundet de har skapat och att de sjunger på stundtals obegriplig danska gör det hela väldigt mystiskt och fritt för tolkningar. En av de bästa ljusarrangemangen på denna festival gjorde dessutom sitt. Jag kan inte skriva så mycket om dem för det är nästa konsert som är i tankarna mest hela tiden. Betyget är dock 4p/5p.

Bob Hund. Myten är åter levande. Sveriges kanske bästa live band skulle på lördagskvällen uppträda på stora scenen bredvid Dunkers Kulturhus och The Tivoli. Fin kulturens näste mot rockerns favorit tillhåll. Jag hade sett fram emot denna spelningen ända sedan jag upptäckte hur bra de var (strax innan de bröt upp). Jag hade aldrig kunnat gissa att de skulle återförenas och ändå kunna prestera som de gjorde. Dock spelar de inte två av mina favoritlåtar ("istället för musik förvirring" "trallala lilla molntuss") men de svänger ändå och får hela publikhavet att jubla. Dock är det inte flickvännens favoritmusik så vi bestämmer oss för att gå mot gröning då nästan timmen är spelad. Men det slår mig att vi fick gröna fina band av my man DeLarsson och just då sliter Thomas av sig sitt band och säger något i stil med att det är här framme man ska vara. det tycker dock inte jag som vill testa hur svårt det är att komma in. Jag börjar tänka på eventuella ärenden som jag kan tänkas ha där inne ifall de frågar. Det gör de inte så jag smiter in och tar stegen upp mot scenen. Ser publikhavet och en pirrig känsla sprider sig i kroppen. Jag står bredvid Bob Hund och njuter av musiken på nära håll och får se ett publikhav som jag aldrig kommer att spela inför. Vilken otrolig känsla att känna sig speciell. Jag tar en del foton och du kan få se dem när jag lagt över dem på datorn.
   Du kanske förstår att betyget blir en fullpottare 5p/5p och det är obegripligt att beskriva hur coolt det var att stå där och se och höra allt. Jag kan nu nästan dö lycklig.

Lördagens eufori avslutas med en sväng till gröningen för att tacka my friend och se hur de har det och sedan hem och ta en öl för att komma ner i varv. En underbar lördag.

Festival fredag

Som du märker så lyckades jag inte riktigt återskapa allt som hände för mig på festivalen så du skulle kunna läsa om det dagen efter. Men jag ska försöka komma ikapp nu.

Vad hände under fredagen på festivalen som upplevdes av mig var i kronologisk ordning:

Faithful Darkness
Min yngre brors band. Har sett dem sedan de började och de stack inte direkt ut med spelningen på Tumstocksscenen. Däremot menar jag inte att de var dåliga men de presterade inte optimalt. De kan göra mer av en show av det hela. Om de bara slutade titta så mycket på Soilwork och andra stora metal band.  3p/5p

Chaeostribe
Ytterligare ett metal band från Helsingborg. Inget direkt som stack ut. Jag kan förlite av den genren för att bedöma dem men mig tilltalade de inte. Ingen speciell scenshow heller. 2p/5p

Highball shooters
Ett funkigt rockband. Jag gillar tonerna och det svänger när de spelar. Helt ok scennärvaro och de är avslappnade och kör sin grej. Det gillar jag, så betyget blir 3p/5p för att de just gör sin egen grej men samtidigt så finns där förmodligen mer att hämta känns det som. Men som sagt, jag är bara lekman och gör därför uttalanden som helt grundar sig på min högst okunniga tankar.

Kayser
Ett metalband från Skåne. Låter precis som de andra, inget speciellt som gör dem speciella. De är dock duktiga musiker som de flesta metalmusiker. Betyget de får blir 2p/5p för det var en konsert jag kommer glömma.

Darkane
Också ett metalband i mängden. Dock mer känt namn för mig men fortfarande inget som direkt ger mig gåshud eller står med hakan nere vid marken. Tyvärr blir jag lite besviken så betyget också här 2p/5p.

Cloudscape
kommer inte ens ihåg deras spelning. Tyvärr kanske men betyget 2p/5p känns ok ändå.

Soilwork
Detta namn var jag riktigt sugen på att se då jag inte upplevt en konsert med dem på mycket länge och framför allt när jag lyssnat in mig lite mer på själva bandet. Dock spelar de så klart inte någon av de låtarna som jag lyssnat in mig på (en kanske max 2 stycken). Och det gör att det mesta låter likadant. Blir tyvärr lite grötigt ljud stundtals och det förtar min upplevelse lite. Jag känner mig jäkligt negativ men samtidigt så får de igång publiken till att skapa mashpits och liknande så dåliga kan de inte ha varit. De får betyget 3p/5p.

Volbeat
Du kanske tänkte att jag skulle skriva om sins in vain men de såg jag faktiskt aldrig, blev bjuden på glass och gratisglass tackar man inte nej till. Men däremot såg jag Volbeat och jösses om jag såg volbeat. Detta var en upplevelse jag sällan kunde tänka mig att jag skulle uppleva under helsingborgsfestivalen. En riktig go rock konsert med härlig stämning bland publiken och framför allt ett klockrent framträdande. Volbeat är bandet som jag hoppas alla får se och gärna under de förutsättningar som skapades på ett fullsatt gröningen. My man DeLarsson har gjort festivalens bästa bokning och kan nu ranka sig som top-bokare av världsklass. Snacka fingertopps känsla. Konserten får topp betyg 5p/5p och om du var där så förstår du varför.


Detta var lördagens bravader. Lägg till en urgod langos så var kvällen fulländad!

Tack är inte tack nog

Tack som attans DeLarsson. Mannen som samtidigt som han blev legenden hoppade över myten. För vem behöver en myt om sig själv om man är som min kära vän DeLarsson.

jag är ledsen att jag stup i kvarten kom och störde men jag ville göra rätt för mig och framför allt få dig att förstå att det du gjorde var uppskattat. Hoppas du inser det nu. Fråga Karro, hon tyckte jag var nästan som en liten pojke när vi smet in bakom scen på Bob Hund.

Jag är i alla fall skyldig dig en feeeet tjänst så säg bara till... anytime my friend!!!

tack för en trevlig helg

torsdagens festival

Dags för en recension av torsdagens konserter som jag besökte.

Vi börjar med Urband Mind som trots line-up som trio istället för kvartett presterade vad de lovade. Det är om jag ska vara helt ärlig inte deras bästa konsert (anser fortfarande deras uppträdande i popkorn var bäst och där borde de vunnit) men de skapar magiska ögonblick. Inte bara för att de har en magisk solnedgång att se på utan genom martins  utmärkta scennärvaro och Lindas i stort sett felfria spelande gör att det blir magi. Ett plus till den aukustiska låten där skinnplågaren Linda stiger fram och spelar munspel och sjunger. (Hade man hörselproppar i hördes inte rundgången så mycket)  Så totalt sett får Urband Mind 4p/5p   (deras poäng / max poäng) Man borde säga att Urband Minds perfekta scen finns på sofiero, jag längtar till den dagen.

Pelle Ossler hade stora förväntningar på sig från min sida. Det lyckades han inte leva upp till. Jag har inte mycket att säga mer än att hans ovanligt och otillfredsställande alternativa slingor lät stundtals som de var påkomna just då och ingen tanke bakom. Texterna var under all kritik och han lever förmodligen på sitt namn vilket är ytterligare ett bevis för att gamla kändisar inte presterar speciellt bra när de försöker slå sig fria.

Men däremot så var Kaizers Orchestra festivalens stora tumme upp än så länge. Med en variation i låtvalet och enorm scennärvaro skapar de en stämning som får de närvarande att ta på dansskorna och svänga med. Låten Ompa till du dör är givetvis den mest igenkända av deras låtval men det är ingen låt som känns sämre än den andre. När Janove Ottesen skryter om sin tidigare karriär som fotbollsspelar för norska landslaget så är det upp till bevis när en badboll kastas upp. Han nickar genom introt till en låt och gör det med bravur. Det bevisar deras vilja att göra den spelningen till något aldeles extra. Mycket flörtande med publiken kan vara medlet denna festival.
betyget för Kaizers Orchestra blir 4p/5p.




Laddar inför Festivalen

Det blev inget Roskilde för mig i år. Så den festival jag hoppas mest på är alltså Helsingborgs Festivalen. Och jag har lyckats förlänga den, eller rättare sagt börjar den lite tidigare. Det var nämligen Kent och Håkan hellström på Sofiero igår (onsdag). Så musik fyra kvällar i rad, massa toner att njuta av och förmodligen en och annan cola kommer slinka ner.

Men för att underlätta för dig, som jag antar helt slaviskt litar på min musiksmak, så tänkte jag göra en "MÅSTE SE" lista.

Vi kör allt i kronologisk ordning.

På torsdagen

21:30 Urband Mind

Min goda vän tillika tränarkollega Martin a.k.a DeLarsson lirar i detta wünderbara band. Jag vet att de utlovar härlig pop/rock med genomtänkta texter och gryma vokalistiska prestationer.

22:30 Ossler

Detta band är rätt okända för mig, deras enda låt på Myspace vittnar om alternativ musik på skånska som är tokskön, texten är fyndig med ändå lite deprimerande. Ett måste att se, kan vara festivalens under dogs.

23:45 Kaizers Orchestra

Detta gäng norrmän bevittnade jag på Roskilde festivalen 2006. De spelar en blandning av rock och pop med en del alternativa vibbar. Deras första album "Ompa til du dör" var lite mer experimentell än deras senaste alster. Ett måste att se, och framför allt uppleva.

Fredag

15:00 Faithful darkness

Jag behöver kanske inte säga så mycket. Min bror spelar i bandet som är en blandning mellan In Flames och Soilwork med vissa andra influenser. Rätt grymma faktiskt.

16:00 Chaostribe

Min brorsa tipsade om detta bandet. Lika bra att se när du ändå är på gröningen.

18:00 - 23:30

Kayser, Darkane, Cloudscape, soilwork, sins in vain och avslutningsvis volbeat.

Denna rockiga helafton är ett måste. Så många bra band har inte besökt festivalen på många år.

Lördag

17:30 hoffmaestro & chraa

Festivalens svängigaste band. De lirar en sort av reggea ska som är en glädjespridare. Håller de sig bara från narkotikan innan spelningen så kan det bli den näst bästa konserten denna festivalen.

19:50 Motoboy

Behöver ingen direkt förtydligande. Blir spännande att se.

21:15 Nephew

Detta danska indie/rock/pop band är kanske inte lika stora som Mew eller Kashmir men nära på. De spelar en melankolisk rockig musik som är grymt skön att lyssna på. Kan tänka mig att den lämpar sig för stora scener med mycket folk så jag hoppas där är packat så stämningen blir kalajs. Man kan dra vissa likheter till Kent's musik så det borde passa flera personer.

23:30 BOB HUND!!!!!

Det är sjukt, jag trodde aldrig att jag skulle uppleva detta. Bob Hund är återförenade och det blir kalas att se dem rocka fett på helsingborgs festivalen. Sjukt skoj, behöver inte säga mer. Be there or be square

jag kastar stenar i mitt glashus...

Det var en underbar kväll. Solen gjorde sitt framtåg och inte ens Håkan Hellströms ostämda stämband fick oss att gå därifrån. Sofiero är som det sades flera gånger under kvällen Sveriges vackraste konsertplats.

Det hela börjar med en svart ridå där man ser kulisserna av Jocke och de andra, lagom till refrängen släpps den och öset börjar. För det är faktiskt ös. Kent är gladare än på länge och de har en spelglädje som jag inte sett tidigare, kanske inte hos något band. Som exempel kan man ta övergången från "om du var här" till "FF" tror jag det var. Den övergången smälter ihop och även om "FF" i det här fallet spelas i ett lite för högt tempo så är det med glädje och en aning stolthet som Kent framför den.
  En magisk afton där Kent blandar både nytt och gammalt på ett sätt som bidrar till att alla känner igen sig oavsett vilket album som man blev fångad av. Kort sagt en magisk afton.

Bilder kommer snart


Är nöjesfält farliga?

Det är en stor debatt nu sedan Rainbow gick sönder på Liseberg. Den evigan frågan dras upp igen, när nöjesfält farliga? det är självklart de är farliga. Det är halva spänningen med att åka attraktioner.

Du utlämnar dig själv utan att ha minsta kontroll på situationen. Det är det som är kicken. Visst går det fel ibland som Rainbow olyckan men om man räknar ut hur många turer den har gått så är det egentligen fantastiskt att en maskin hållt så länge.

En bil går sönder direkt och det är enligt Bo Kaspers Orkester en missil. Bilar dödar fler människor än vad nöjesfälten gör tillsammans. Vad är farligast?

Jag läste en sammanfattning av vilka skador som hänt på Liseberg de senaste åren. En tjej går in i spökhuset gasten barfota, hon skadar foten. Det är väl självklart att man inte går barfota på ett nöjesfält?? eller är jag helt bakom flötet här?

tio personer har i år skadats när de gått in i speglar i kristalsallongen. Hallåååå!! en värld fylld av förvrängda speglar, bör man inte ta det försiktigt här?

i Farfarsbilarna så slår en person huvudet i taket när han går ur. Det börjar blöda. Också en sådan där typisk klantig sak som inte beror på nöjesfältet. Vad tänker folk med?

Så oftast är det kanske inte just nöjesfältets fel men ändå så utlämnar man sig i händerna på något ovetande. Sitter du väl i attraktionen så kan du oftast inte påverka någonting. Men ändå måste man ha lite innanför skallbenet. Inte direkt så att man pratar i mobilen när man åker Balder, eller dricker en cola i uppskjutet, eller försöker svälja ett allt för stort tuggumi under nedsläppet.

ett utdrag ur en dagsländas dagbok

Hej hej hallå dagboken!

Idag så började jag flyga. Jäkligt skoj företeelse detta, sväva fritt i luften och krocka med endera det ena och endera det andra. Lite ont i början men börjar förlora känslen nu så glädjen börjar infinna sig.

Annars har det varit lugnt idag. En ungjävel försökte fånga mig men jag lyckades förvilla med mina inkonsekventa rörelser.

Jag träffade en larv som ville låna två hundra kronor till imorgon. Jag gick med på det men känner nu att det inte var en speciellt smart idé.

De senaste timmarna har jag spenderat irrandes runt en liten dam i någons trädgård. Det var rofyllt ända tills katt-fan dök upp. Jäkla typer det där, håriga och flerdagslevande. Leva i flera dagar... freaks!!

Det var allt dagboken, nu är det skymning, vi ses kanske imorgon....   eller inte.

Fredagsfunderingar

Då var fredagen äntligen här. Den dagen man längtar efter hela veckan för då är man som piggast och har som mest motivation att göra ett bra jobb på arbetet. Det är antagligen med vetskapen att när klockan slår 16 så är det helg och två dagars vila. Men inte denna gången. Jag har en hel veckas ledighet. Ska bli tok skönt.

Men fredagar är också knasiga rent arbetsplaneringsmässigt. Jag börjar dagen med att sitta och hänga med de andra slashasarna i fikarummet på nedanvåningen. Det är avdelningen PM som håller till här. De pratar och sitter tysta om vartannat i ungefär 20 till 30 minuter. Beroende på hur lite de har att göra. Jag orkar max sitta en kvart sedan vill jag göra något. Nu när min kollega är på semester så måste jag göra hans arbetsuppgifter utöver mina. Rätt logiskt, och det är inte särskilt betungande då han inte är en arbetsmyra mer än myrslok kanske. Men i alla fall så har han en rätt viktig uppgift som kallas miljörundan. Den kör jag nu istället för honom. Det innebär att man puttrar på en moppe och kollar tre utlopp av kylvatten som går ut i örseund. Allt ska fungera och inget ska se onormalt ut. Ungefär så går det till. Och nu när de har förstört grinden mot denna kustsida måste jag köra runt hela företaget för att komma dit. Det är en sträcka på ungefär 2-3 kilometer enkel väg. Så jag måste alltså sitta på en moppe i 4-6 kilometer för att kolla på tre utlopp.

Denna uppgiften tar sin lilla tid så jag är tillbaka och har ungefär en timme kvar till fredags fikat på ovanvåningen med QE avdelningen. (antal hissåkningar rent hierarkimässigt). Så tills den ska dukas fram så sitter jag och läser HD i PDF format. Japp jag är en snyltare som innan när min dator fungerade surfade på grannens trådlösa och jag läser en tidning, som kostar nästan 1000 kronor per år att prenumerera på, helt gratis på nätet.

Jag fastnar för en artikel om ett hembiträde från Ängelholm som såg rök inne hos en dement gammal dam. Hon försökte övertala damen att gå ut då det var rök i hela lägenheten. Men damen vägrade. Så denna 21 åriga tös bär helt sonika ut damen och räddar således livet på henne. Sedan står det dittan och dattan om hennes bakgrund där hennes pappa är ambulanssjukvårdare, hon har länge varit scout och liknande. Avslutningsvis skriver tidningen att 21 åringen mår bra även om hon är trött och tagen av händelsen. Den 94-åriga damen är dement och minns inget av det inträffade.

Tänk att små ord kan få en att skratta till en stund.

Seg som en smörkola

Nu är det en av de dagarna där ingenting är skoj att göra, inte på jobb i alla fall. Vanligtvis har jag en dold glädje för att jobba med det jag utbildade mig i och ändå har ett brinnande intresse i men just idag är det som en måndag. Jag är nästan apatisk.

Hängde i vakten i en timme, snackade skit med Rosa och vi diskuterade ena dittan och ena dattan men mest om djur och djurliv.

Höganäs AB är ett stort område, nästan som halva Höganäs tätort. Hela området är inhägnat ungefär som Höganäs tätort fast företaget och stängsel och orten har dumdristighet. Nä jag ska inte vara elak mot lilla tröganäs, ändå här jag gick gymnasiet.
  Men i alla fall inne på detta område där Höganäs AB producerar något som sägs vara järnpulver så har jag märkt att det finns nästan ett eget ekosystem. Vi har harar, kaniner, diverse fågelarter, en räv, en rådjursbock och ett par vad vi tror är falkungar. Lägg där till smådjur som möss, sorkar och liknande så vips har vi hela ekosystemet. Igår så fick jag se en räv smita förbi bara tio meter från mig när jag kom ut från en byggnad, helt orädd. Rosa vår kära vakt berättade att nattpersonalen har den som maskot att räven följer med vaktkillen runt och sätter sig ner när han stannar och pratar med den. Man undrar hur mycket räven förstår och kan egentligen.

Så jag har nästan sett alla djuren som enligt skrönorna finns inne på området, har dock rådjursbocken kvar. Det största djuret. Snacka om ironi.

Snart är det helg och semester. En vecka igen, ska bli tokskönt. Dock har jag inget projekt att genomföra denna gången. Förra veckans ledighet gjorde att jag klarade tv-spelet Mafia. Så där ägnades ett par dagar till det. Nu är det bara Helsingborgsfestivalen som hägrar men den är inte förrän på torsdagen. Har du några tips så tveka inte att säga dem till mig :D    däremot får det inte kosta något, lön först på fredagen.

Nä nu ska jag köra en safari runda och se vilka djur jag kan pricka av denna gången. Kanske the big five?? vem vet i dessa dagar då temperaturen stiger för varje år.

smärta

jag har ont. Något så otroligt ont. Alla jävla s.k. muskler i överkroppen gör sig ständigt påminda med sin ständiga kontakt med nervsystemet som får en msnkonversation mellan två 14 åringar att gå i slowmotion.

Anledningen är att min chef behöver gå ner tio kilo på ett år för sitt blodtryck. Din snabba kommentar lyder förmodligen "din chef ska förlora vikt, du tränar. Smart Pelle, riktigt smart denna gången".

Vilken anledningen än må vara till min nyvunna tillit till chefen så tränar vi under lunchen.

Jag sammanfattar första halva veckan såhär:
-jag får längre lunch = tränar på betald arbetstid
-jag kommer närmare chefen och förhoppningsvis närmare en fast anställning
-jag kommer i form
-jag har slutat äta lunch vilket resulterar i insparade lunchpengar


och så slutligen... JAG FÅR TOK ONT!!!

Jag känner mig som en skadeskjuten get, jag väntar bara på nackskottet.

attans bananer

Då är det ett faktum. Min bärbara dator jag köpte begagnad när jag började räddningsskolan har startat windows för sista gången. Min kompanjon genom år av olaglig nedladdning och lagligt spelande. Min vän som hjälpte mig att få i mig tillräckliga doser av family guy, the IT crowd, Flight of the conchords, mythbuster och andra otroligt bra tv-program. Han var min länk till de grymma och nya filmerna, men också en trogen sidekick i musikens djungel.
 
 Denna, nu saknade, vän är borta. Gone forever. Han var så smart, han hjälpte mig att fixa och dona och framför allt att underhålla mig genom att ha spel som solitaire och Roller Coaster Tycoon tillhands.

Detta geni kan nu inte hitta sitt eget operativsystem. Windows har mystiskt försvunnit. Jag ligger i kö för att få prata med Mulder och Scully.

ytterligare en dröm

Jag har en ful ovana att jag gör knasiga saker i sömnen. En gång vaknade jag av att jag stod på alla fyra i sängen och rotade med handen mellan väggen och sängen för att leta efter en laddare som jag tappat, men där var ingenting mer än några damråttor.

Detta är inte det värsta att jag gör saker jag inte riktigt menar, utan det svåra ligger i att förklara för tjejen vad det är som pågår.

Nu fick jag nyss reda på nattens bravader, och jag citerar min underbara flickvän:

"Mitt i natten vaknar jag av att du kastar dig upp ur sängen (hehe på tal om konstiga talspråk) tar med täcket o ställer dig på golvet o börjar skaka det frenetiskt

jag bara WHAT?!
Jag fick ropa pelle några gånger sen slutade du och hoppade in bredvid mig och la täcket över oss igen.
Jag kramade om dig lite sen frågade jag vad det var som hände egentligen. Då sa du att du drömde att vi var i samma pyjamas. Hahaha!
"

Först när jag läste det skrattade jag så jag fick tårar i ögonen. Jag har verkligen INGET minne av detta. Inte ens en dröm som kunnat likna det som inträffade. Men nu är jag mest lite rädd för mig själv att jag en dag kommer skada mig, tänk när jag drömmer att jag kan flyga. Vi bor nämligen på tredje våningen. Jag säger bara ajaj, ajajajaj...


... allvarligt talat, det här med stand-up

Jag var på stand-up komedi i onsdags. Vi käkade mat och kollade på mest lokala förmågor som försökte få oss att dra på smilbanden. Det hela var en rätt bisarr upplevelse. Jag har som du kanske förstår aldrig tidigare varit på en stand-up show. Jag hade enbart sett folk som Pablo Fransico, Robin Williams, Magnus Betner och liknande som underhållt mig via en dvd. Inte riktigt samma sak som att vara på plats. Hela stå upp komedi grejen startade på sena 1800-talet i amerikanska cirkuskretsar. En ensam person på scen, en mick och inga roliga kläder. Personen ska utge sig för att vara sig själv och ska till synes improviserat att skämta om aktuella personer och händelser. Det ska även ingå viss interaktivitet med publiken och vanligast där är att häckla dem. Detta är grundförutsättningarna för att få till en stand up som duger. Lyckades dem i Helsingborg??

Det gjorde ett par faktiskt. Det märktes dock  att en del inte stått på scen så ofta eller var speciellt vana vid att stå på scen. Men jag var ändå positivt överraskad.

Detta besöket fick mig dock att minnas tillbaka min tid på SMO utbildningen på räddningsverket. Många av de föredrag som jag fick hålla för att mina gruppkompisar inte ville eller tyckte det var intressant var nästan som att göra en stand up. Jag minns framför allt ett framförande där vi fick tio minuter på oss att förbereda vilket ämne som helst och därefter stå och prata om det i exakt fem minuter. Det låter kanske inte så svårt men har du själv testat? Bara att hålla tiden är sjukt svårt och att dessutom komma på vad man ska säga på tio minuter är otroligt svårt. Det som bedömdes var givetvis inte innehållet (till viss del) utan mer hur man framförde det hela. Allt skulle avslutas med en grupp feedback där man fick ris och ros för att på det sättet utvecklas. Väldigt givande så här i efterhand. Men det som kom upp i mitt huvud var givetvis mitt trumspelande, så min presentation handlade helt sonika om hur man spelar trummor, med allt från notläsning till takter och liknande. Det hela slutade med att jag sprang från ena sidan av vita tavlan till andra för att förtydliga vad det är som gäller och hur man räknar och tänker.
  Jag ska inte försöka återge innehållet i det hela för det kommer jag absolut inte ihåg men däremot minns jag en mening av feedbacken som jag fortfarande skrattar gott åt.

"Det var bra, informationen var intressant och du pratade kanske något fort men tydligt. Men du var lite förmycket Kurt Olsson."



Kan man vara bra någonstans i världen?

Jag kom hem igår och lagade lite, som man säger på stockholmsslang, krubb och då det inte tajmade hundra så satte jag mig och slökollade på tv. Zappade från ena kanalen till den andra och det är absolut inget bra som sänds klockan fem en vardag. Men så plötsligt så hittade jag något mindre dåligt, på MTV dessutom. Helt otroligt så jag var bara tvungen att kolla. Programmet kallades för MADE och du kan förmodligen mer om det än vad jag kan men jag ska försöka förklara det kortfattat om utifall du inte har haft möjligheten att fördummas under en timme. Programmet går ut på att någon har skrivit in till MTV och vill bli MADE, eller omgjord som det borde heta på svenska. Det kan vara allt från att aldrig ha rört en gitarr så ska denna person bli omgjord och skapa ett band och spela in en låt.
   I det avsnittet som jag såg igår så ville en av de mest avskyvärt bortskämda tjejen som var härligt amerikanskt tjock lära sig spela fotboll. Hon hade aldrig idrottat i hela sitt liv och det stackars proffs som skulle hjälpa henne slet sitt hår. Under programmet följer man då denna persons väg mot att som i detta fallet försöka bli uttagen till college laget.
  Det gick inte så bra för henne men det som slog mig var att alla planerna var käässaa. Även om det var en bra skola som man säger i USA.

Då fick det mig att grubbla, kan man vara bra någonstans i världen. Jag syftar givetvis på fotboll och framför allt på mig själv. Kan jag som är en medioker spelare (om ens det) i Sveriges lägre divisioner spela i högsta ligan någonstans i världen. Min tanke föll direkt till USA. Jag kommer aldrig kunna lira i deras högsta division men däremot så borde jag kunna spela med i deras ögon mätt bra eller halvbra spelare. Jag skulle enbart genom att byta land gå från medioker till bra eller halvbra. Men jag är inte den första som tänker så. Flertalet spelare i vissa landslag har gjort så. Fått ett dubbelt medlemsskap och på det sättet fått en plats i landslaget. En kille från brasilien lirar i Turkiets landslag, I rest my case. Hade jag bara vågat hade jag antagligen lirat i landslaget i andalusien eller någonstans. Men jag hade inte varit medioker längre, inte i det landets ögon sett.

en gammal låt-text

Jag fick ett mail från en community som heter Sockerdricka. "Vi saknar dig, du har inte besökt oss på länge". Ett automatiskt mail givetvis, ingen kan sakna någon som sällan var där när han inte var saknad. Hänger du med?

Men i alla fall jag loggade in och såg en låt-text jag skrev för ett bra tag sedan. Den är inte bra någonstans men jag diggar kent känslan över den. Jocke berg kommer gråta när han ser den, inte för att den är bra utan för att han har slösat bort de minuter det tar att läsa den. Han kommer inte ta med en ända mening i sin nästa text, även om han kanske behöver inspiration till nästa låt.

Jag ska inte hålla dig på halster längre. Här är den, jag presenterar mindre stolt texten till låten Schack.

Ett självöppnande kuvert
från en annan sfär
dit inga fåglar når

din handstil står skriven
känslan den är given
låt ingen annan känna

värmen från din kind blir till is

Jag springer härifrån
det blir min räddning
Ta steget ut i världen
var är min räddning?
flyg upp i det blå
kom nu o hjälp mig

Jag behöver dig

Alla våra minnen ihop
bleknar bort i det grå
vintern är här

då var det varmt
ljummen vind kom
med din doft

Värmen finns ta fram den

jag springer härifrån
det blir min räddning
tar steget ut i världen
väntar på min räddning
susar fram i det grå
behöver ingen hjälp mer
spelar schack med döden
jag vinner han ler

Spelade schack med döden
Han vann jag log


Åhus strand Beachsoccer tour

Det är namnet på den turneringen jag var med och lirade en söndag i slutet på Juni. För att använda ett begrepp knasigt kan man säga att solen lyste med sin frånvaro. Molnens dans hade inletts på morgonen då jag väntade på skjuts från Helsingborg. En skjuts som skulle ta mig från skånes västkust till dess östkust. En resa som är otroligt seg om man inte ser fram mot målet. Det gjorde jag den söndagen. Jag var så taggad att en rosenbuske hade känts som sammet om man jämförde. På vägen motarbetas min vilja att spela av en eller flera regnskurar. Jag minns inte riktigt, var så uppe i laddningen att jag nästan helt glömde prata med mina nyvunna vänner.

Väl framme så möter vi upp resten av laget som spenderat natten på en camping i närheten. De sitter och tuggar på några frallor. Det är match om dryga timmen och jag kan absolut inte sitta still. Känner nervositeten ända ut i benen. Detta är det jag ser fram emot hela vintern, få lira boll på härlig mjuk sand. Vi diskuterar hur det gick för dem igår. De vann en match och loosade två så vi var alla inställda på B slutspel. Men tack var målskillnad hamnar vi halvseriösa pågar/gubbar i A slutspel och ska möta ett lag som gjort 16 och släppt in 4 mål. Jag tänker att det är tack och adjö i första matchen men känner mig jäkligt pigg i benen så jag räknade inte bort oss direkt. Men kaxig som man är så undrar man hur de andra har det med formen och så. Efter lite diskuterande om vart vi egentligen skulle spela traskar vi bort och anmäler min närvaro samt tar reda på exakt vart vi ska. Vi ska till en av planerna som ligger lite off. Nära där de snart ska bygga den nya arenan. Vandringen bort är följd av oro och ångest för att vara i A slutspel och därefter spekulationer om vilka som är våra motståndare. Är det personerna som helt seriöst värmer upp eller är det gänget som går bakom oss?? spänningen var olidlig och till slut är det match. jag börjar på bänken då jag känner att jag inte kan hoppa in direkt eftersom jag inte var med under gruppspelet utan endast är med som en joker i leken för slutspelet. Vi spelar jäkligt bra då jag är utanför planen och ett tu tre kommer Selman och byter med mig. Jag springer glad in i mitten och tittar lagom vilset på när motståndarna kommer till skott men långt utanför. Danne vår målvakt kastar bollen till mig och jag tar emot den med höger utsida. Vänder åt höger och en motståndare är nere och bygger sandslott. Tittar snabbt upp ser att Soda är i passningsskugga och samtidigt ser jag luckan till vänster på planen. Där är sanden knapp uppsprungen, dit vill jag! Jag lyfter med mig bollen och gör i zickzack rörelse förbi två spelare till. Sandslottet på andra sidan planen blir bara större och större. Driver med mig bollen så gott det går i sanden. Ser Soda redo på andra sidan men ser också målet, målet där målvakten står men han har lämnat en liten lucka till vänster om sig och jag chansar. Den går in, jag känner mig som en kung. Rörelserna känns som om de skulle kunna komma från en Zlatan. Nu tror jag inte det såg så ut men känslan är ändå som den är. Göttans att leda med ett noll och så fortsätter det. Jag gör inte fler mål men vi vinner med 5-4. Det känns inte som någon fara. Jag är nöjd efter matchen och framför allt för målet men också för en klack som gick fram till Semlan som gjorde mål. Om man bara kunde lägga över filmen i sitt huvud till en DVD.


En lagbild, inte den bästa men så är det.
Bakre raden från vänster: Soda, Semlan, Björn
Nedre raden från vänster: Johan, Peter, Pelle
Liggandes: Daniel

Andra matchen vinns med 5-1 och vi är helt plötsligt i semifinal i A SLUTSPEL. vi förlorar dock semifinalen på straffar. Helt orättvist självklart men eftersom det ena finallaget har förmånga licensierade spelare så blir vi automatiskt trea. Vi spelar ändå matchen mot dem men losar den helt rättvist. De är yngre och snabbare än vad vi är och framför allt spelar alla spelarna i minst div. 3 klubbar normalt. Det sätter sina spår.

Men ännu en tokrolig turnering och jag ser redan fram emot nästa års upplaga. Denna gången siktar jag på att vara med båda dagarna!

Over 'n out

PS! Läs allt med en gnutta salt

Efter en vecka

Då var man tillbaka. Efter en vecka fylld av njutning och glädje så är det tillbaka till dator och kontoret. Det är med viss spänning som jag sitter här. Det är ju inte långt till min andra veckas ledighet, endast två hela arbetsveckor kvar. Det går fort, förhoppningsvis lika fort som förra veckan gick. Vad hann jag med egentligen? Det vill jag nog helst inte svara på men en liten resumé kan kanske vara på sin plats. Kanske mest för att få dig som läser en möjlighet att slippa göra tråkiga uppgifter som att mata kaninerna, damsuga, jobba eller ännu värre tvingas vara ute i solen.

Det som inträffade under en vecka i mitt liv var följande väldigt förkortat.

- klarade MAFIA till XBOX
- Hade målvaktsträning för ett gäng ungar i Jonstorp
- Hängde en dag i Malmö med Norrland
- Fixade present till Linda med assistans av Amelie
- Var på fest hos Linda
- gjorde både lasagne och ugnsbakadfalukorv så det nästan var klart när karro kom hem.
- sett Pans labyrint
- Insett att TV6 faktiskt är den bästa kanalen någonsin (de kör först en halvtimmes simpsons men framför allt visar de halv nio på vardagar en halvtimme Family Guy!!!)
- sett när HIF spöade GAIS med 1-0
- varit nära att putta Pontus K-märkt...eeh.. Kåmark ner för trappan på Olympia
- Sett när Patrik Lekwall...eeh.. ekwall stod med ryggen mot spelet och gäspade
- Visualiserat mig själv som ett sträck genom luften med händerna runt den Kmärkta stofilens hals.
- legat på stranden
- joggat lite
- spelat strandfotboll (återkommer till detta senare idag)
- Köpt biljetter till KENT på sofiero (nu gäller det bara att komma på orsaker att missa Hellström)

En vecka är över, två tills nästa.

Dagens kommentar: Den som lever utan galenskap är inte så vis som han förmodar - Francois de la Rochefoincauld


Semester...

Jag antar att du som fekvent besökare av min obetydliga blogg har insett min brist på engagemang den senaste veckan . Den logiska förklaringen är denna, jag är ledig denna veckan ut. Så otroligt skönt och slappt tänker du och givetvis är det så. Jag gillar självklart att vara ledig, jag menar vem gör inte det? Men är det en anledning till att glömma bort sin blogg?? Egentligen inte men med min tur så krashade min dator rätt fett fredagen innan min ledighet. Attans burkar också tänkte jag men en omformatering brukar lösa det mesta så jag begav mig till min goda vän Päätrik och fick ett ex av operativsystemet som de flesta datorer använder. Det är i stort sett bara att sätta in skivan och låta den göra resten. Men icke denna gången. Min dator hade glömt vilket operativsystem det hade och kunde inte hitta det. Lite som när jag glömmer var jag lagt min mobil och måste ringa den för att höra var den är då det slår mig att den är avstängd. Förr eller senare hittar jag min telefon men min dator vägrar hitta operativsystemet. Kässt och det har gjort att jag istället klarat MAFIA till XBOX och läst tre serietidningar. Jag har alltså spenderat min tid rätt lönlöst.

Men måndag är jag back on track here again som man kan säga om man är half svensk och halva english.

RSS 2.0