... allvarligt talat, det här med stand-up
Jag var på stand-up komedi i onsdags. Vi käkade mat och kollade på mest lokala förmågor som försökte få oss att dra på smilbanden. Det hela var en rätt bisarr upplevelse. Jag har som du kanske förstår aldrig tidigare varit på en stand-up show. Jag hade enbart sett folk som Pablo Fransico, Robin Williams, Magnus Betner och liknande som underhållt mig via en dvd. Inte riktigt samma sak som att vara på plats. Hela stå upp komedi grejen startade på sena 1800-talet i amerikanska cirkuskretsar. En ensam person på scen, en mick och inga roliga kläder. Personen ska utge sig för att vara sig själv och ska till synes improviserat att skämta om aktuella personer och händelser. Det ska även ingå viss interaktivitet med publiken och vanligast där är att häckla dem. Detta är grundförutsättningarna för att få till en stand up som duger. Lyckades dem i Helsingborg??
Det gjorde ett par faktiskt. Det märktes dock att en del inte stått på scen så ofta eller var speciellt vana vid att stå på scen. Men jag var ändå positivt överraskad.
Detta besöket fick mig dock att minnas tillbaka min tid på SMO utbildningen på räddningsverket. Många av de föredrag som jag fick hålla för att mina gruppkompisar inte ville eller tyckte det var intressant var nästan som att göra en stand up. Jag minns framför allt ett framförande där vi fick tio minuter på oss att förbereda vilket ämne som helst och därefter stå och prata om det i exakt fem minuter. Det låter kanske inte så svårt men har du själv testat? Bara att hålla tiden är sjukt svårt och att dessutom komma på vad man ska säga på tio minuter är otroligt svårt. Det som bedömdes var givetvis inte innehållet (till viss del) utan mer hur man framförde det hela. Allt skulle avslutas med en grupp feedback där man fick ris och ros för att på det sättet utvecklas. Väldigt givande så här i efterhand. Men det som kom upp i mitt huvud var givetvis mitt trumspelande, så min presentation handlade helt sonika om hur man spelar trummor, med allt från notläsning till takter och liknande. Det hela slutade med att jag sprang från ena sidan av vita tavlan till andra för att förtydliga vad det är som gäller och hur man räknar och tänker.
Jag ska inte försöka återge innehållet i det hela för det kommer jag absolut inte ihåg men däremot minns jag en mening av feedbacken som jag fortfarande skrattar gott åt.
"Det var bra, informationen var intressant och du pratade kanske något fort men tydligt. Men du var lite förmycket Kurt Olsson."
Det gjorde ett par faktiskt. Det märktes dock att en del inte stått på scen så ofta eller var speciellt vana vid att stå på scen. Men jag var ändå positivt överraskad.
Detta besöket fick mig dock att minnas tillbaka min tid på SMO utbildningen på räddningsverket. Många av de föredrag som jag fick hålla för att mina gruppkompisar inte ville eller tyckte det var intressant var nästan som att göra en stand up. Jag minns framför allt ett framförande där vi fick tio minuter på oss att förbereda vilket ämne som helst och därefter stå och prata om det i exakt fem minuter. Det låter kanske inte så svårt men har du själv testat? Bara att hålla tiden är sjukt svårt och att dessutom komma på vad man ska säga på tio minuter är otroligt svårt. Det som bedömdes var givetvis inte innehållet (till viss del) utan mer hur man framförde det hela. Allt skulle avslutas med en grupp feedback där man fick ris och ros för att på det sättet utvecklas. Väldigt givande så här i efterhand. Men det som kom upp i mitt huvud var givetvis mitt trumspelande, så min presentation handlade helt sonika om hur man spelar trummor, med allt från notläsning till takter och liknande. Det hela slutade med att jag sprang från ena sidan av vita tavlan till andra för att förtydliga vad det är som gäller och hur man räknar och tänker.
Jag ska inte försöka återge innehållet i det hela för det kommer jag absolut inte ihåg men däremot minns jag en mening av feedbacken som jag fortfarande skrattar gott åt.
"Det var bra, informationen var intressant och du pratade kanske något fort men tydligt. Men du var lite förmycket Kurt Olsson."
Kommentarer
Trackback
