nervositeten kryper närmare

Jag ber redan nu om ursäkt ifall du mot förmodan saknar intresse för sporten fotboll. För det är just den sporten som mina tankar nu slukas av som en hungrig drake slukar en ensam stackars riddare som kommit till fel grotta.

Det är som du säkert märkt kval på söndag. Det är mindre än en vecka tills jag kommer stå på sidlinjen i Hästveda för att se mina grymma tjejer lira mot just Hästveda IF. Även om det är mindre än en vecka så är det trots allt fem dagar kvar. Fem dagar som jag ska spendera tänkades, grubblandes och värst av allt, få adrenalinkickar utav ingenting.

Kroppen är fantastisk. Man kan "lura" den till vad som helst. Dock har den en responstid som kan tyckas lite märklig. Det märkte jag i morse när jag satt i bilen till Halmstad. Mina två passagerare var upptagna med mer eller mindre viktiga beslut via telefonvägen. Jag satt ensam i mina tankar. Bara jag och vägen och mina funderingar på just kvalet. Det slog mig att jag kommer vara nervös på söndag. Jag kommer inte bara vara nervös, jag kommer vara TOK NERVÖS!!! Det var nämnligen mycket länge sedan jag spelade matcher som verkligen gällde något. Det var i P16. Jonstorps B-lag var bara "på skoj". I Viken vann vi varje match med snitt 12-0. Jag har alltså inte behövt vara nervös sedan jag var 16 år. Men nu är jag det. Så fort jag tänker på söndagen.

I bilen kom som jag tidigare nämnde tankarna på kval upp. Jag slog dem åt sidan för att fokusera på en omkörning och mitt i omkörningen av denna DSV bil kom känslan. Pirret från magen och ut i fingrarna. Jag var klarvaken på bråkdelen av en knapptryckning med tidtagaruret. Jag fick en instiktiv lust att öka farten samtidigt som jag ville springa tre marathon för att bli av med all energi som tycktes ha flugit på mig.

Det gick över efter en stund men kommer åter så fort jag tänker på kvalet.

Låt oss bara vinna, snälla. Låt oss vinna!!!


måndag, igen

Det är måndag igen om du skickligt undgått att kolla kalendern. Och som vanligt börjar en månad kässt så jag försov mig en halvtimme och måste således jobba över en halvtimme. Blir sist kvar på avdelningen och kommer en halvtimme senare hem till min underbara sambo.

Men det är inte allt som gör denna måndagen käss. Igår spelade Dam U sin sista seriematch för säsongen och mötte bottenlaget Lunds BoIS som tagit 3 poäng genom tre oavgjorda matcher. Vi dubblade deras poängskörd och gav dem deras första seger. Ofattbart egentligen. Hur kunde detta ske? Underskattning är givetvis en del i det hela men jag tror det är värre än så. Inför matchen hade jag svårt att motivera inte bara tjejerna utan även mig själv. Det är det största misstaget jag gjort som coach i år. Jag brukar alltid vara taggad till tusen och nervös i timmar innan matcher, även mot bottenlag. Men igår, igår gick det bara inte. Vi var redan klara för kval och matchen hade absolut ingen betydelse. Det vi skulle göra var att ta hem segern, frågan var med hur många mål. Och det var just mål vi hade svårt att göra. Vi hade chanser på chanser men fotbollsguden var inte på vår sida. I andra halvlek hade vi ett bollinnehav på låt säga 80-20 och då överdriver jag inte. De är knappt över mittplan när de har boll. Vi trycker på och trycker på, men bollen vill bara inte in.

Nästa söndag är det kval. Då gäller det, vinna eller försvinna i varje match. Även om det är en fyra lag serie så går det inte att förlora en match. Det är ju enbart vinnaren som får spela i div 4 nästa år. Vi har dock tur med lottningen. Vi möter inget farmarlag och det medför att vi, beroende på hur stort samvete vi har, kan matcha betydligt bättre spelare än vad resterande lag kan. Vi får bara hoppas att det räcker, att tjejerna kan tagga till trots att säsongen är tillända för Dam A. Vi kommer gå ner till två träningar i veckan, bra eller dåligt? Det svaret ges om tre veckor.

En dag på jobbet som vuxen

Detta är en mailkonversation jag och en kollega hade idag. Väldigt givande faktiskt. Välkommen att ta del av det hela. Du bör börja läsa nerifrån.


Från: Aldgård Tobias
Skickat: den 24 september 2008 15:51
Till: Jörgen
Ämne: SV:

Håller med, de har ingen insyn alls i hur livet som tjänsteman är. Hårt pressad direkt från start. Redan första dagen på min praktik fick jag min första freebee. Jag fastnade i träsket.


Men nu är det kväll. Slut på jakten, slut på pressen. Ingen som skänker en måltider, ingen som är snäll. Vilket himmelrike ända till 07:00 imorgon.


Ha det gött


Från:  Jörgen
Skickat: den 24 september 2008 15:49
Till: Aldgård Tobias
Ämne: SV:


Du har blivit lurad. Det finns ingen plussida. Bara en frenetisk och hämningslös jakt på gratis middagar. Och de i produktionen tycker att vi har det glidigt uppe på tjänstemanna sidan. De har aldrig känt trycket från en skoningslös jakt på freebees.


Från: Aldgård Tobias
Skickat: den 24 september 2008 15:46
Till:  Jörgen
Ämne: SV:


Jag är lite orolig för att vara din vän nu. Tänk om de såg det, nästan höll på att lämna fram kortet. Tänk om DU hade BETALT det!!!! Hemska tanke, du hade inte fått leva länge. Men jag är glad att Cecilia är mån om de nya på jobb. Själv sprang jag före vårt besök och skrämd samt stressad meddelade att konto 39800 skulle betala. Det var till och med innan jag fick min mat. Jag ligger nog på plus sidan, men du min vän. Oj oj oj...


Från:  Jörgen
Skickat: den 24 september 2008 15:44
Till: Aldgård Tobias
Ämne: SV:


Jag är mer orolig att "de" såg att jag höll på att lämna fram mitt kort. Tur att Cecilia såg det. Jag tror inte sändaren är skadlig, då jag tog extra rödbetor.


Från: Aldgård Tobias
Skickat: den 24 september 2008 15:42
Till:  Jörgen
Ämne: SV:


Ojoj, ketchup på den. Vad fick du på din bjudlunch? Och tror du att sändaren du svalde kommer förstöra stortån?


Från:  Jörgen
Skickat: den 24 september 2008 15:41
Till: Aldgård Tobias
Ämne: SV:


Jag har hört att FRA står för Fria Rätters Association.


Från: Aldgård Tobias
Skickat: den 24 september 2008 15:39
Till:  Jörgen
Ämne: SV:


Väla är domedagsgrottan. Där finns dessutom risken att bli muterad till en vante på Stadium. Vi är något på spåren, undra om FRA läser detta. Uh-OH


Från:  Jörgen
Skickat: den 24 september 2008 15:38
Till: Aldgård Tobias
Ämne: SV:


Detta kan förklara varför vissa fick sina middagar före andra, de var bjudemiddagar. Ett ställe som Väla framstår ju som rena konspirationsträsket nu!


Från: Aldgård Tobias
Skickat: den 24 september 2008 15:36
Till:  Jörgen
Ämne: SV:


Storekocken ser dig har nu fått ett helt nytt begrepp. Jag är orolig! Vågar inte sätta min fot på Umbertos längre :S


Från: Jörgen
Skickat: den 24 september 2008 15:35
Till: Aldgård Tobias
Ämne: SV:


Stå stark min broder och vet att jag backar upp dig. Låt inte "the man" dra ner dig!!!


Från: Aldgård Tobias
Skickat: den 24 september 2008 15:33
Till:  Jörgen
Ämne: SV:


Det är Fördjävligt. Man kan tro att månlandningen är en täckmantel för det mer allvarliga brottet, lunchbjudningar. Skulle inte förvåna mig om det är kontrollerat av maffian. Istället för hästhuvud i sängen får man en köttbulle och ett papper där det står "Du tackade nej, gör detta nästa gång och det är du som ligger i någons säng som en känd svensk maträtt".


Jag ska maila statsministerns hund direkt. Det är där, som vi alla vet, makten ligger.


Från: Jörgen
Skickat: den 24 september 2008 15:30
Till: Aldgård Tobias
Ämne: SV:


Jag tror vi har snubblat på en hemlig konspiration som försöker bjuda vanligt, ärligt folk på gratis middagar.


Från: Aldgård Tobias
Skickat: den 24 september 2008 15:28
Till:  Jörgen
Ämne: SV:


Det får den nya myndigheten ta tag i när den kommer igång vid årsskiftet, om det inte är för sent då. Många kan ha strukit med till dess.


Från:  Jörgen
Skickat: den 24 september 2008 15:20
Till: Aldgård Tobias
Ämne: SV:


Jag känner att detta nog är en fråga för högre instanser än så.


Från: Aldgård Tobias
Skickat: den 24 september 2008 15:03
Till:  Jörgen
Ämne: SV:


Det är fruktansvärt. Jag har bett Räddningstjänsten sammankalla POSOM gruppen i kommunen så vi kan få lite hjälp.



Från:  Jörgen
Skickat: den 24 september 2008 13:56
Till: Aldgård Tobias
Ämne: SV:


Lider med dig. Var oxå tvingad till denna tortyr.


Från: Aldgård Tobias
Skickat: den 24 september 2008 13:03
Till:  Jörgen
Ämne: SV:


Food r us hade stängt :) nä men vi hade/har besök från Hald & Tesch så jag fick tyvärr äta en gratislunch, it's a dirty job but someone has to do it.


:)


Från:  Jörgen
Skickat: den 24 september 2008 11:20
Till: Aldgård Tobias
Ämne:


R U doing the food thing today???


KVAL!!!!

Ja jäklar, vi är klara för kval! Även om detta innebär tre veckors än mer intensiv fotboll är det helt klart värt det. Inget är så spännande som kval där man själv är med.

Men vi har givetvis även chans på serieseger även om den är långt borta och inte i våra egna händer. Så därför känns det bättre att se på hur det verkligen är och det är kval som gäller. Vilka vi får möta står klart nästa helg.

I fredags hände något skoj med laget. Vi spelade en krämpande första halvlek. Jag måste nog säga att halva anledningen var mitt fel. Jag tänkte inte på att det skulle vara skoj att spela boll, det var mycket snack innan om hur många mål vi måste göra och liknande. Om vi hade chansen att klara seriesegern och liknande. Istället borde jag som i halvtid sagt till tjejerna att slappna av, spela som dem brukar och på det sättet få hål på Torn.

1-1 i halvtid och 9-1 efter slutsignalen säger en del om hur överlägsna vi egentligen va. Även om vi hade lägen i första halvlek och inte hade turen på vår sida så kan ingen stå emot Råå-maskinen. Vi tog det lugnare i andra halvlek och spelade inte bort så många bollar vilket var nyckeln till segern. Hade vi fortsatt att göra det hade vi blivit än mer stressade i vetskapen om att vi MÅSTE vinna. Det är inte många som klarar av den pressen. Jag gör det inte. Istället skulle vi ha sagt att vi skulle ut och ha skoj, lira byxorna av Torn. Vilket vi kunde göra stundstals. Det berodde givetvis också på att de blev trötta.

Nu är det Lunds BoIS som ska få sina byxor uppsnurrade på söndag. Ska blir riktigt skoj att kunna fira en kvalplats.

inför Råå DIF vs. Torns IF

Idag är det match. Vi spelar mot laget som ligger näst sist och vi ska vinna denna. Men det är inte så enkelt som det låter. Torn ligger farligt nära studenstaden Lund och dit kommer varje år mängder av studenter. Några av dem spelar garanterat fotboll och vill hålla sina kunskaper vid liv. Det är därför det är svårt att säga vilket lag vi kommer möta imorgon. Har vi otur så är det en mix av lirare från Linköpings U lag och några från Umeå och kopparberg. Men vi ska lösa uppgiften och det är ett gott gäng som är med.

Bade, Bonde, Hilding, Lang, Lundblad, Mårten, Jessica, Amelie, Tove, Matilda C, Emma P, Emma E, Otilia, Pernilla.

Dessa tappra krigare ska ta hem tre poäng till Råå ikväll.

Det blir tufft men vi ska lösa uppgiften!

förkyld

Som du kanske minns så var jag i våras den sjuka på bussen. Jag försökte leta tröst hos medresenärerna men icke.

Nu har jag varit på andra sidan. Igår när jag åkte till jobb satt där en hostande och snörvlande klump med fötterna på sätet framför. Jag har märkt hur hans arrogans mot omvärlden växt för varje dag. Först satt han snällt upp och tittade alla nypåstigna välkomna med en vänlig, men osäker, blick. Därifrån har han gått från att ha fötterna på sätet framför utan skor till att totalt skita i omvärlden och sitta och snörvla och hosta (utan att hålla för munnen!!!!!!!) och dessutom ha sina fötter uppe på sätet. Gärna ha fötterna på sätet en dag då det kommit en rejäl regnskur så att den stackars sate som sätter sig där sen ska absolut bli blöt i gumpen.

Som du märker är jag rätt bitter mot denna kille. Jag är bitter för att jag redan igår tänkte "den jävlen kommer smitta mig". Och mycket riktigt. Idag är jag förkyld och det känns inte som om någon bättring är påväg.

Fyyyy på dig (smittokillen) om du motförmodan läser detta. Fyyyyyyyy!!

Lite brandmansporr












Jag hatar dig....

Nu är det officiellt. Jag borde verkligen skaffa mig en MP3 spelare. Detta duger inte längre. Jag försöker att inte lyssna på konversationer som försigår bakom mig eller framför mig på mina oändliga bussturer.

Härom dagen hörde jag om en man som nästan dog i helgen. Han var nära att brinna inne då han efter en fest somnat i en sovsäck på golvet framför en brasa. När en kompis vaknade brann det i väggen men som tur är hade elden inte tagit sig i taket än. Däremot var där riktigt rökigt. Kompisen räddade denna sjusovare som hade vaknat till av att det var ljust och av den anledningen vänt sig om.

Och igår hörde jag något som kan ha varit den märkligaste konversationen mellan en tjej och hennes kille. Hon börjar med att säga att hon hatar honom, att han bara tänker på sig själv. Allt detta medan han på ett väldigt odiplomatiskt sätt hånskrattar åt henne och kommenterar det hon säger på ett löjligt sätt. Hon blir surare och börjar nästan gråta. Jag vänder mig hastigt om för att få se vad detta är för spån. Då sitter hon med benen över hans ben och kramar honom. Jag fattar ingenting. Samtidigt som hon gör detta säger hon att han borde dumpa henne för han är så självisk. Jag är totalt borta, har ingen koll på läget. Detta fortsätter tills vi kommer till Heden. Det är då ungefär tre-fyra minuter tills jag ska gå av. Då börjar samtalet gå in på var de ska sova under nätterna till helgen och allt tidigare verkar glömt.

Redan i början av denna knasiga konversation så tänkte jag GE MIG EN MP3 SPELARE NU!!!!!

men har ingen så det får vackert bli att samla allas tankar och konversationer i en bok som ska heta, "Bussen, en biktning till en okänd människa".

laserdome

Klockan hade slagit 17:35 och tillsammans med tjejen tog vi på oss ytterkläder och begav oss ner för trapporna och vidare ut på gatan. Hand i hand gick vi ner förbi Humlan och videobutiken och över kyrkogården för att traska ner vid vita villan. Det hörs hurra-rop och tankarna går direkt till en fullsatt läktare ovanför laserdome-banan. Detta kommer bli den första gången jag spelar det beryktade spelet.

Vi närmar oss lokalen och möter Fribbe och Linda som går med bestämda steg in mot dörren. Innanför fönstret sitter ett gäng som jag känner igen. Mathilda är uppe och dansar medans Emily snällt får gå av eftersom hennes poäng inte tillfredställde maskinen tillräckligt mycket. DeLarsson skjuter tyskar över London medans vi inväntar stackars Amelie som fastnat i kö hos frisören (hur nu det kan gå till?!?)

Pulsen börjar stiga när vi närmar oss klockslaget 18:00 eller artonhundra som man nu måste säga, detta är ju på fullaste allvar. Krig är inget som man leker, det är en livsstil. Vi traskar in i "för"rummet och ser en halvtaskig film. Det känns som på liseberg fast lite sämre. Färden bär vidare in i mörkret. Ett vagt upplyst rum hyser västar med tillhörande vapen. Jag hamnar i lag äldre som kom att ha den röda färgen under kvällen. Vi får dessutom traska ner först. Det är tomt, musiken pumpar ur högtalarna, röken ligger tät. Neon markeringar på väggarna markerar var man bör gå eller inte bör gå. Jag springer ner mot vänster och försöker orientera mig. Med mig har jag mice. Vi stannar nästan så långt in man kan komma och inväntar de gröna djävularna.

Det är onekligen spännande, jag sitter på huk och smyger mig fram emot en gröning som jag ser sitta stilla. Försöker skjuta men funkar inte, istället vänder hon sig om och pangar mig. VA FAAN!!!   weapon malfunction!! MEDIC!!  frustrerad går jag därifrån och inväntar att vapnet ska fungera, sjusekundersreglen är lite väl lång så jag testar skjuta ytterligare en gröning som passerat mitt ögonfält. Inget händer och jag ger upp, går med arga steg upp för trappan och försöker få tag på en ansvarig att hänga. Det får jag inte utan istället möter jag min teammate DeLarsson som också har klabb med utrustningen. Han får en omstart och jag får nya grejor. Detta är inte bra, jag har gått från Hitman till Diablo. Från att helt legitimt få ligga stilla och panga gröningar till att vara tvungen att gå på djävusltåg.

Jag springer runt, skjuter och blir skjuten. De fega gröningarna samlas i grupp och hade i ett verkligt krig inte bara skjutit mig till en kista utan även skapat ett par tusen lufthål.

Svetten rinner av mig och jag är engagerad, måste måste vinna!!

det gör vi givetvis inte. Inte så konstigt när man tydligen får ligga och fega.

Kylan är tillbaka

Det är kallt, det är jääääkligt kallt. Jag tror inte det undgår dig om du stiger utanför din ytterdörr runt 6 tiden om morgonen. Och skulle du motförmodan inte märka denna Sibiriskinspirerade kylan kan jag intyga att det, framför allt kan min näsa intyga det. Det är så kallt ute att min näsa först stoppar igen för att sedan inse att leken som niagarafallet är något av det coolaste den testat. Näsans lek innebär ett merarbete för toarullen som hela tiden måste hålla sig uppdaterad kring vad som händer mellan munnen och ögonen. För det kan med största sannolikhet innebära att toarullen måste ge upp lite av sig själv för att tillgodose ägaren av näsans krav över att kunna snyta sig och på det viset förstöra leken för näsan. Lite som en lärare som inser att han, eller hon, har förlorat kontrollen över pojkarna, eller tjejerna, då dessa leker med barbie på lektionen.

Så det är kallt ute...

... jag har egentligen inget att skriva. Jag kände bara att jag borde lägga upp någonting här idag.

Annars har inget nytt hänt, eller jo det har det men inget som du skulle må bättre av att läsa. Eller jo, tittar du självmant in här så får du skylla dig själv.

I fredags lirade Dam U oavgjort mot Staffanstorp. 1-1 där deras kvitteringsmål kom såpass sent att det störde som en spyfluga i ögat. Det dumma är att vi hade matchen i första halvlek, hade vi bara fått en eller två frisparkar med oss så hade vi kommit på fötter i andra halvlek. Det blev en tuff match där spelet inte var avgörande utan det var en grisig kämpa match. Tyvärr tenderar vi inte klara av dessa alltid. Till vårt försvar så krävs det mer än grisfotboll för att spela i div. 4.

Lördagen flöt på med felbokad mv träning och sedan en tjugoårs fest som var riktigt najs. Synd bara att jag var så attans trötter. Och att mitt umgänge klagade på att jag inte dansade har jag en förklaring till. Om man tänker ett dansgolv, normalt så är alla ungefär jämnlånga och det är som att se ett hav studsa rundor. Det ser till och med riktigt trevligt ut. Skulle jag däremot ställa mig på dansgolvet hade jag, med mina 194 cm, blivit en fyr. ALLA hade tittat på mig. Hur vet jag det?? joo det är faktiskt testat. Jag har festat nykter och dansat samtidigt som jag kollat mig runtomkring och givetvis möter jag ögonen på i stort sett alla som har huvudet riktat mot dansgolvet. Undantaget är de tre killar (det är alltid tre killar oavsett vart man kommer) som står och glor rakt ner på brösten på tjejen i baren i hopp om att antingen få en gratis öl för att försvinna, eller få en gratis öl och få fortsätta titta, eller det som de anser det bästa alternativet nämligen att få en gratisöl och vad de tror är hennes telefonnummer. Det tråkiga är när de klockan fyra på morgonen fylleringer och stönar i luren när tant Agda förvånad svarar i telefonen.

Som sagt, har inget att säga idag så peace out!

Ikväll är det laserdoom, har aldrig spelat förr men fy faaaasiken vad jag ska vinna!!!!

fredag 12 September

Idag är det fredag. Jag tror inte du missat det men fredagar är alltid fredagar. Jag använder den sista uns av energi till jobbet och längtar inför en sovmorgon på lördagen. Somnade givetvis på bussen idag. Ibland kan man tro att de industriella designarna som har bussarna som sina kreationer beräknat att bullret ska vara sövande.

Men idag är det mer än bara en fredag där jag sömnig kommer sitta på bussen hem i eftermiddag. Idag är det match med Dam U. Det är utan tvivel av veckans höjdpunkter. Den andra är att få tillbringa varje dag med min underbara sambo. Det är alltså match idag, en otroligt viktig match. Jag har tänkt på matchen i snart två veckors tid. Detta är en otroligt viktig match, vinner vi denna så är vi på minst kvalplats. Dock står hoppet till att Stora Harrie (även kallad the red devils) tappar poäng mot Dösjöbro borta i sista omgången.

Inför matchen idag så har jag funderat på en startuppställning. Det är bland det svåraste jag kan göra. Ibland faller det sig naturligt men de senaste veckorna har vissa tjejer presterat riktigt bra på både match och framför allt på träning. Det blir en tuff utmaning att få ihop manskapet till en formerbar skara som ska köra över Staffanstorp. Kruxet är att jag har en del F16 spelare med som är riktigt bra men de är bara 16 år. De väger alltså lite lätt ibland och det är inget konstigt i det för det gjorde minsann jag också när jag var 16. Men det taskiga är att sätta in dem i en match som denna mot ett lag där tre(!) tjejer var som kopior av Arnold Schwarzenegger med kort hår och grymt fult spel. Men håller vi bara ett bra passningstempo så kommer de närgågna situationerna som brottarna vill ha.

Jag ska nu ta och sätta mig, på arbetstid, och sätta ihop laget och få alla taktiska bitar att falla på plats som det enorma pussel det är. Problemet med detta pusslet är att alla bitar ser inte ut att passa in överallt men däremot där de väl passar in sitter de som gjutet.

Jag ber Dig att hålla tummarna för de ljusblå änglarna från Råå ikväll, nu ska vi vinna serien!

ojdå

När man är frustrerad är det lätt att missa detaljer, det blev 2-1 till Sverige i onsdags och inget annat.

vm-kval

Det har garanterat inte undgått dig att det pågår ett VM-kval nu. Igår spelade Sverige en krampaktig match mot Ungern och vann visserligen med 2-0 men det var på håret. Där var tre lägen som Ungerska spelare kunde gjort mål på men valde de klart sämre alternativen, vänta och låta situationen rinna ut i sanden. Och även om Sverige började bra i andra halvlek så var Ungern närmast ett ledningsmål efter dryga fem minuter. Det var alltså långt ifrån en säker seger. Jag förstår att Lagerbäck är missnöjd över spelet. Det är nog förmodligen den enda gången han varit det. Men med ett långsamt spel och dåliga passningar så har vi inte i Sydafrika att göra.

Men sen förstår jag inte Lagerbäck när han låter Daniel Andersson och Mikael Nilsson spela. De har inget att göra i landslaget om vi ska spela 3-5-2 med ett snabbt passningsspel och då i och med det föra matcherna. Daniel Andersson gjorde nog inte ett rätt igår. Det är inte för att han spelar i MFF utan för att han tyvärr inte duger på landslagsnivå. Och Mikael Nilsson, han var rätt osynlig stora delar av matchen mest för att han sprang bakom Ungerska spelare när dessa enkelt hade tagit sig förbi honom. Och han smiss i första halvlek. Han har tio meter runt sig där INGEN spelare är. Han kommer på högerkanten. Går ett par steg in i mitten. Fortfarande samma stora yta utan spelare som pressar eller stör. Då slår han en lös passning ut mot sidan där ingen svensk är utan rakt på fötterna till en ungrare. Snällt var det absolut men inte riktigt rätt läge att vara snäll. Nu hade han tur och den ungerska spelaren var lika kass som honom och spelade bort bollen till en svensk några sekunder senare. Men ett sådant P7 misstag får inte ske i ett landslag.

Men vi vann och det är det som räknas men en skärpning krävs på alla plan. Mest på Lagerbäck, det är kanske dags med lite nya influenser i ledningen???

olika situationer

Vi satt nu på fikat idag och kom in på den hemska händelsen på hallandsåsen där en person torterats på ett vad jag anser är ett grymt vidrigt sätt.

Jag kom att tänka på att det kanske egentligen inte var så svårt att göra det som vi alla ville få det att tro.

Det jag menar är att vi som satt runt det runda bordet kommer från bra familjeförhållanden, vi har, okej de har, ordnad ekonomi och inte direkt några hot eller extrema situationer. Det är alltså omöjligt för oss att föreställa vad som orsakar en sådan här hädelse mot mänskligheten. För misstolka mig inte, även om det kommer låta som jag försvarar de personerna så är det en av de vidrigaste saker jag hört och läst om.

Men som sagt, vi kan omöjligt sätta oss in i hur det är att hålla hammaren och slå spiken in i knäet på en levande människa. Men hon som sägs ha gjort det skrattade under tiden. Droger? kan vara ett svar men jag tror det ligger djupare än så. Jag vill tro att under rätt (läs fel) förhållanden så kan en människa drivas att göra nästan vad som helst. Ett exempel är de videoklipp på uteliggare som slogs mot varandra för pengar som cirkulerade runt på nätet för ett tag sedan. De ungdomar som låg bakom fick sina straff men situationen där du som hemlös kan släppa alla normala spärrar och slåss för egentlig överlevnad, nämligen ett par hundra kronor som kan räcka till mat i ett par veckor.

Detta är givetvis hemskt, att tvingas för sin överlevnad slåss mot andra i samma situation. Som ett modernt inofficiellt gladiatorspel.

Men det som hände på Hallandsåsen är något annat men ändå likt. De torterade inte mannen för den direkta överlevnaden som de hemlösa slogs mot varandra. Utan de torterade honom för att få ut en hämnd, sätta sig i respekt mot andra och alla andra lösa förklaringar.

Vad jag vill komma fram till är att du ska inte tro att allt är svart eller vitt. Det som för dig är otänkbart kan vara en utväg till överlevnad för andra. Livet är långt ifrån enkelt utan jag anser att livet i sig är det mest komplicerade processen i naturen som vi inte ens är halvvägs till att förstå. Jag säger bara 42.

Alla som läst eller sett liftarens guide till galaxen vet vad jag menar. Svaret på den eviga frågan om livet, universum ja allting. Det tog 7 miljoner år att komma fram till svaret och det var 42. Så långt är alla med. Men vad jag fick reda på för ett tag sedan var att om man säger 42 på japanska så uttalas det exakt som ordet döden på samma språk. En tillfällighet?

Som sagt, livet är komplicerat och långt ifrån så enkelt som 6*7.

hösten

Nu är det officiellt höst, igen. Jag har försökt förneka det men fakta tvingas upp i näsan på mig och jag kan inte längre förneka. Lika nedstämd som jag känner mig när jag tänker höst lika hög är mysfaktorn på hösten. Sitta inne, dricka varm choklad, kolla film, höra vinden susa utanför och veta att jag har ingen som helst anledning att bege mig ut idet ohyggliga vädret.

De fakta som kastades i mitt ansikte i den grad att de hamnade i min näsa var i stort sett hela måndagen. Det började med att jag gick genom kyrkogården i Helsingborg och det var disigt. Disigt i den grad att det var höstdis där det var småkallt och riktigt ruggigt. När jag kom ut från kyrkogården så släcktes gatlysena. Jag hade inte ens märkt att de var på men när jag tänker efter så har det börjat bli såpass mörkt att gatbelysningen behövdes. Det är höst.
          höst
Under dagen så var det kyligt, det var inte jättekallt men det var heller inte sommarvarmt. Det var lite kyligt. Jag begav mig ner till Malmö för en arbetsintervju och fick ha jackan på mig under transportsträckan mellan tåg och bussar. När jag sedan kom fram till Ramlösa station så fick jag byta min tunna sommarjacka mot en tjockare hoodtröja. Det var höstkallt.
Fotbollen gav ännu ett faktum att det var höst. Strålkastarljusen sken redan från träningens start och även här var kylan påträngande. Det är helt och hållet höst nu. Löven är bara lite sena med att skifta färg.

Råå DIF - Dösjöbro IF 1-0

Nu när slutspurten på fotbollssäsongen 2008 börjar närma sig sitt slut är varje poäng otroligt viktig. Vi mötte i våras deadseabridge (Dösjöbro) då dessa låg etta och var piskade att vinna för att ha en chans att hänga på i toppen. Vi spelade otroligt bra den matchen, så bra som vi aldrig spelat varken tidigare eller senare. Det var en oerhört skön match att vinna. Jag trodde allt hade släppt och vi vann de tre följande omgångarna. Därför var det oerhört skönt att vinna igår också.

Dock spelade vi inte så bra som vi gjorde på deras hemma arena. Vi börjar däremot bra när vi har tålamod och försöker spela runt bollen, hitta deras luckor och låta dem springa sig trötta. Deras mittback var snabb men precis som en greyhound var hon inte uthållig. Alla våra timmar på IP betalade sig och hon undrade de sista 15 minuterna på första halvlek om inte den var över snart. Skönt att höra när vi precis börjat pressa på. Vi har ett par chanser men ingen direkt solklar. Däremot vet vi att om vi bara fortsätter så här kommer vi klara denna uppgiften med bravur.

men sedan så inträffar något, jag kan inte sätta fingret på vad. Vi blir stressade och börjar försöka komma till snabba avslut och stressar uppspelen vilket gör att vi får jaga boll lika mycket som Dösjöbro fick i början på första halvlek. Vi blir trötta och det hela blir ett moment 22.

Dock gör tjejerna ett grymt jobb med kramp i de flestas vader och byten hit och dit som skapade lite oreda. Men vi står upp och vinner den viktiga matchen.

alla kämpar grymt bra men ett litet extra plus till Sara Hildingsson samt otilia Gustavsson men listan över bra prestationer är lång.

Gött jobb töser nu är det staffanstorp som på fredag ska få känna på spelfenomenet från Råå, DAM U!!!


fördomar.. ja dessa fördomar

Jag är den förste att erkänna att jag har fördomar mot folk men jag försöker jobba på det. Dock är det svårt att inte ha det.

Praktexempel på hur fördomar kan slå fel var när jag efter mitt lilla (med betoning på lilla) löppass på lunchen gick in i omklädningsrummet. Det är bara jag och denna man som alltid cyklar på lunchen. Han är mullig och måste vara över 50 år. Ser ut som en typisk administrativ ekonom utan direkt ansvar. Han står där, håller sin mobil i handen med handduken runt höften. Han ser lite bekymrad ut och mmmmar som svar på vad det nu var som personen sa i den andra luren. Till slut bryter han mmmandet med att prata vad som för mig låter som felfri ryska. Han babblar på och skämtar, skrattar och pratar ännu mer ryska. Jag börjar fundera i banor som om han vore en spion och jag kanske fick en summa pengar om jag lyckades fånga honom! Tänk om det var hans fru och han hade importerat henne för att skala räkor? utfallen är oändliga när min fantasi sätter in.

Jag fick aldrig reda på varför han pratade ryska, inte mer än att antagligen kunde snubben/tjejen på andra sidan också ryska och kanske enbart ryska. Jag blev bara så paff när jag hörde hans konversation att jag inte kom till skott att fråga. Dumt men han lär vara där nästa vecka. Annars får jag kanske hyra in en spion och kartlägga hans liv.


(stavningen är ändrar på begäran av signatur ...   . Till mitt fösvar kan jag tillägga att jag inte har någon högskoleutbildning och mitt mål i livet är att bli brandman, behöver inte kunna svenska akademins ordlista utantill, framförallt inte stavningen)

olika utfall

Det börjar närma sig slutet på serien Damer Div 5 Västra. Med fyra matcher kvar så har serien denna utformningen:

 Lagmvof+ -pStatus
1Stora Harrie IF 1071228-1522 
2Råå DIF 1070340-2221 
3GIF Nike 1162333-2020 
4Staffanstorps GIF 1161443-2319 
5Dösjöbro IF 1152437-2517 
6Torna Hällestads IF 1142520-3014 
7Torns IF 1112818-435 
8Lunds BOIS 91088-493 
9Borstahusens BK 00000-00Utgått


På söndag möter vi Dösjöbro medans Stora Harrie möter Lunds BoIS på lördagen. Under har hänt förr så Stora Harrie kan faktiskt förlora mot Lunds BoIS men sannolikheten är inte så stor. Vi MÅSTE alltså vinna mot Dösjöbro. Matchen därefter, nästa fredag är mot Staffanstorp. Också den en otroligt viktig match. Sen möter vi i tur och ordning Torns IF och Lunds BoIS. Vi har alltså ett par "lätta" matcher i slutet. Men inga matcher får man ta för lätt i en sådan här jämn serie. Min förhoppning är att Stora Harrie förlorar mot Dösjöbro sista matchen men Dösjöbro har inte spelat bra de senaste omgångarna. Torna Hällestad i all ära men jag tvivlar på att de kan sätta sig emot St Harrie i näst sista omgången. Så etta är svårt att komma, det är så otroligt svårt att komma 1:a att det inte finns en tillstymelse till sömn under de kommande veckorna. Däremot så kommer vi garanterat sämst tvåa. Nike som ligger trea möter först Torna hällestad, därefter Dösjöbro och sist men inte minst möter de staffanstorp på bortaplan.

det finns många knasiga utfall och jag kommer sitta som klistrad vid Skånebolls hemsida för resultat.

Måtte vi vinna detta, om så blir fallet har jag lovat att bjuda på schampis och dumleklubbor efter Lund Bois matchen. oooh schampis som är så gott!!!

hallelulja!! Prisa gud!!

Då var det över. "konflikten" mellan Nike och Zlatan som enbart aftonbladet verkat veta om.

Man kan läsa om att skon har blivit putsad och det som liknade skokräm som täckte loggan nu är borta. Kristoffer Bergström som fick äran att skriva denna högklassiga journalistiska stycke fotbollshistoria använder ord som "fredgesten av Zlatan", "eld upphör" och klassikern "konflikten är över" .


Jäkla skönt att det löste sig, jag har varit såååååå orolig hela dagen.



zlatans sko, UTAN skokräm. Känn på den du!!

dance fatboy, dance

Igår var det onsdagskväll, ingen fotboll och min flicka var nere på insparksfester i Malmö så jag var ensam hemma. Detta råkade jag kläcka ur mig under tisdagsträningens sista minuter och blev då ivägbjuden till Friskis&Svettis. Jupp, du läste rätt jag gick på Friskis&Svettis igår. Och egentligen är inte det så farligt om det inte vore för att det jag gick på var ett sk. danspass. Jag dansade (läs försökte dansa) i en timme.

Till en början var jag nervös, tänk om folk börjar skratta och peka finger. Det var också här jag fick lite flashbacks från tidig skoltid. Jag stod och hängde på ett bord medans Mice var på la bathroom och pudrade näsan. Folk gick förbi och tittade på mig. Folk ska jag kanske inte säga för det var en majoritet av tjejer på stället. Så tjejer (vissa damer) gick förbi och tittade på mig. Jag riktigt kände hur de tänkte "den typen, på danspass. Han måste vara gay". Och visst, jag har en fördom att de killar som dansar bäst är gay. Av vilken anledning har jag faktiskt inget svar på.
  När vi kommer in i stora salen, som inte var belägen nära entrén som tur var, så ställde alla upp sig med blicken riktad mot en enorm spegelvägg. Längst fram med blicken riktad mot oss stod två personer, en tjej och en kille, i röda kläder. Dessa var de som jag skulle göra mitt yttersta för att efterlikna. Min direkta tanke var "detta kommer gå åt skogen".

Musiken drar igång och jag står still. Jag bara stirrar på vad instruktörerna gör. Ska jag göra det? jag menar ska jag-som-är-stel-som-mount everest göra det?
  Mice tittar stöttande på mig och jag börjar försöka följa efter.

Det är ungefär här som allt går snett gentemot mina tankar. Jag hänger med. Jag hänger med riktigt bra om jag får säga det själv och det får jag för det är min egen blogg. Jag kanske inte är den smidigaste dansaren du sett men jag rör mig i takt och jag gör 90% rätt rörelser. Jag är inte sämst tycker jag själv. Det är fruktansvärt skoj och pulsen går på högvarv. Jag spänner mig oroväckande mycket för att komma in i rörelserna (kan vara därför jag var så stel) och när jag precis lärt mig dem så jag kan slappna av så bytar de och jag suckar tungt och börjar om från scratch.

sammanfattningsvis så kan jag säga att det var lätt den näst roligaste träningsformen jag testat på, brädad endast av fotbollen. 85% var tjejer och man skulle kunna göra som Mice sa och titta lite hit och dit men jag var så sjuuuuuukt fokuserad på att inte studsa in i väggar eller snubbla över mina egna fötter att jag såg bara de rödklädda. Rummet liksom förminskades och folket runtomkring försvann. Det var jag och instruktörerna och vi skulle genemsamt dansa så världen blev en bättre plats.

Nä nu överdrev jag lite men jag var oootroligt fokuserad vilket gjorde det hela mycket roligare. Jag hängde med enbart om jag fokuserade och det är då jag presterar som bäst.

avslutningsvis: Dans är livet, utan musik och rörelser till musik är man körd.


lägre än glocalnet

Jag kom in i fikarummet på jobb nu i morse och satte mig tungt i "min" stol och tittade mig omkring. Där pågick en diskussion angående klinker i källaren eller inte. Jag lägger mig inte i då mina kunskaper om klinkers kan liknas med en lemurs känsla för den perfekta mixen mellan rött och gult. Istället fastnar min blick på en hög med tidningar, tre korsordstidningar och aftonbladets sporttidning sportbladet. Korsord har aldrig varit min grej 06:55 så jag tar sportbladet i mina händer och sätter mig återigen för att läsa.

Jag vet att aftonbladet inte är världens bästa tidning och jag köper den aldrig själv men att läsa är ett sätt att vakna om morgonen.

Men när jag vaknat såpass mycket att jag börjar inse vad jag läser om så märker jag att sportbladets grävande journalister (för det krävdes tydligen tre stycken för att förverkliga denna helsida) har försökt nå ansvariga på Nike samt Zlatan själv för att ta reda på om han är på väg att byta sponsor, om att han målar över Nike loggan på sina skor de tre senaste matcherna. Tre journalister, 1300 tecken, 1 stor bild med fotomontage där man verkligen ser skillnaden på skorna omålade samt när skorna är målade (med skokräm är tydligen viktigt att tillägga), 2 lagom stora grenar. Det är vad som krävs för att få en helsida i sportbladet. De spekulerar alltså i hurvida Zlatan målar över Nike loggan på sina skor. Det som förvånar mig är att de inte nämner något om vilken teknik han använder.

Jag inser vilken tidning jag läser och lägger undan den som om en mås precis skitit på den. Vilket kanske hade varit en välgärning då ingen vid sina sinnes fulla bruk skulle få för sig att ta upp och läsa en tidning full med mås-skit.

låtsas analytiker

Det är jobbigt för mig att vara i tränar-rollen ibland. Inte inför tjejerna för där har jag ändå ingen makt men när andra frågar vart jag spelar och hur det går för mig i fotbollen så försöker jag få dem att förstå att jag är tränare. Det är kanske inte det svåra att få dem att förstå det men däremot att få in i deras huvuden att jag KAN vara tränare. Personer som kännt mig sedan tidigare skakar ibland ofrivilligt på huvudet och tänker: "stackars satar till spelare".

Detta gör att jag känner att jag måste överprestera varenda situation. Jag måste ha en grym analys av en händelse nästan innan den inträffat. Jag är hela tiden spänd när jag kollar på en match, kan inte ens njuta av att HIF krossade Hammarby med 5-1 utan måste se vad gjorde HIF som inte Hammarby lyckades med. Varför får HIF's mittfält arbeta såpass ostört när Hammarbys spelare inte ens hinner få bollen innan en HIFare pressar och har garanterat en kompis i ryggen som hjälper till om han mot förmodan skulle bli bortgjord.

Detta gjorde jag på en läktare där det satt 80 riktigt kompetenta tränare för diverse lag i skåne. Jag höll det mesta för mig själv men ibland är det svårt, jag vill ju visa att jag kan. Som tur är har jag min goda vän DeLarsson med mig som får ta den största smällen. Men han vet vad jag kan och jag behöver inte bevisa någonting för honom vilket är skönt. Dessutom så slipper jag göra bort mig inför alla de andra.

som sagt, det är extremt jobbigt att vara en låtsas analytiker men denna pressen har fått mig att bli otroligt snabb i tankarna kring just fotboll. Om sedan tankarna är rätt eller fel det får framtiden utvisa, just nu ligger vi tvåa med stora chanser att ta första placeringen, 

I rest my case...


starry sky

Det är lördagsnatt. Jag och min underbara älskling har varit på en kräftskiva som inte urartade. Vi är på väg hem och jag känner ett otroligt sug efter popcorn och dålig självdiciplin som jag har så bestämmer jag att vi ska poppa lite popcorn och kränga. Det låter som en av de bästa planerna på länge men så förfinas den av min älskling. Hon har lagt märke till den otroligt stjärnklara himmlen och tycker att vi kan gå till viskansparken och lägga oss på en filt och kolla på stjärnorna.

Det är magiskt, ovanför oss finns det miljoner världar som vi inte ens vet om. Det lyser från alla håll och kanter och det går inte att fantisera om hur otroligt långt bort dessa ljuskällor befinner sig. Än svårare är det att förstå hur många av dessa som faktiskt är döda i den stunden vi ser på ljusets som kommer från denna nu döda stjärna. Någons sol har gått upp i rök. Kanske har liv försvunnit, kanske inte. De kanske har tagit sitt pick och pack och begett sig ut för att lifta lite i galaxen.

Nästa stop Ursa Minor.

vi ligger där nästan en timme och fantiserar och diskuterar och framför allt äter jag popcorn. Det är romantiskt, så romantiskt att alla tankar på döda stjärnor försvinner likt pengarna innan julafton.


RSS 2.0