VM 2002 samt VM 2006
Dessa två mästerskap sändes delvis i TV4 min nemesis kanal som gör allt för att försura mitt liv.
Hur överlevde jag som fotbollsälskare dessa två mästerskap? Jag kollade faktiskt på TV4 för fotbollen styr de inte över. Men däremot stängde jag och pappa av ljudet på tv:n och satte på radion. SR's kommentatorer var tusen gånger bättre att lyssna på.
Ett litet tips på hur man överlever ett mästerskap som sänds av TV4. (borde skriva en bok om det)
Hur överlevde jag som fotbollsälskare dessa två mästerskap? Jag kollade faktiskt på TV4 för fotbollen styr de inte över. Men däremot stängde jag och pappa av ljudet på tv:n och satte på radion. SR's kommentatorer var tusen gånger bättre att lyssna på.
Ett litet tips på hur man överlever ett mästerskap som sänds av TV4. (borde skriva en bok om det)
Varför finns TV4?
Denna kanal som är överflödig borde läggas ner.
Det är min absoluta tanke. Tyvärr kommer inte detta genomföras men förhoppningsvis kommer personer med stort inflytande att inse deras misstag att geTV4 sändningsrättigheter för EM. Det är sjukt att den enda svenska kanalen som inte har kommentatorer eller experter ska få sända såpass viktiga matcher. Jag kan acceptera att de blir som en farmar kanal när de lär upp blivande kommentatorer genom att sända superettan men att få utan kunskap eller material få sända Europa Mästerskapen, Europas viktigaste turnering efter Champions League. Det är helt sinnesjukt.
Att ha reklamavbrott i nyheter är som att ta den bästa markborr som finns, förlänga den, sedan borra så långt det bara går och där lägger man trovärdigheten. "Nyheterna presenteras i samarbete med..." sägs kanske inte än men det är bara en tidsfråga. Det är dessutom inte alltid de har relevanta nyheter, mer nöjesnyheter än annat. Att de känns fräschare tycker inte jag är ett argument för att tumma på trovärdigheten och framför allt inte för att göra relevanta nyheter. TV4 har tagit ett steg närmare TV3s nyheter som är på tre minuter och har i stort sett inga reportage eller förklaringar till vad som händer mer än att 50 är döda i Irak idag. Det jag vill veta är varför? Inte att det har smällt en bomb det kan vem som helst räkna ut utan jag vill veta vad får dessa att smälla bomben om vi fortsätter på detta exempel. Är det politiskt eller rent religöst eller kanske upproriskt? Fördömmer ledarna i landet och länderna runtomkring denna aktion? Många frågor som jag känner är viktiga att få reda på och som jag vill ha reda på under en nyhetssändning. Inte leta själv på nätet och spendera timmar källgranskande. För mig är det därför vi har nyhetsprogram för att vi inte själva ska hitta allt.
Rätt person på rätt plats.
Det finns otroligt många personer som har de kvalitéer som jag söker i dels fotbollskommentatorer och nyhetssändningar. Tyvärr har inte detta nått fram till rekryteringsansvariga på dessa ställena. Eller tilltv4 i övrigt för deras rekryteringsansvariga ligger nog med näsan i sandlådan och gråter för att alla de andra barnen säger att de är helt jävla dumma i huvudet. VA!? tänker du, säger barn så? Japp, ungar kan vara de grymmaste som finns!
Så lämna de inkompetenta till att göra sysslor som passar dem. Det kan vara att tillverka den perfekta skvallertidningen eller kanske att vara försöksperson i ett "don't let your anger control you" test. Inte som arga testpersoner utan som offer som de arga testpersonerna reagerar på.
Jag drömmer fortfarande om att TV4 går i konkurs och SVT tar över sändningarna. Eller Viasat så länge de sänder det i tv3 eller tv6. Eller egentligen vilken kanal som helst utom tv4, tvplus, tv4sport, tv4komedi, tv4action, tv4fakta, tv4 sience fiction, tv4film, tv400 samt tv4 guld.
Det är min absoluta tanke. Tyvärr kommer inte detta genomföras men förhoppningsvis kommer personer med stort inflytande att inse deras misstag att ge
Att ha reklamavbrott i nyheter är som att ta den bästa markborr som finns, förlänga den, sedan borra så långt det bara går och där lägger man trovärdigheten. "Nyheterna presenteras i samarbete med..." sägs kanske inte än men det är bara en tidsfråga. Det är dessutom inte alltid de har relevanta nyheter, mer nöjesnyheter än annat. Att de känns fräschare tycker inte jag är ett argument för att tumma på trovärdigheten och framför allt inte för att göra relevanta nyheter. TV4 har tagit ett steg närmare TV3s nyheter som är på tre minuter och har i stort sett inga reportage eller förklaringar till vad som händer mer än att 50 är döda i Irak idag. Det jag vill veta är varför? Inte att det har smällt en bomb det kan vem som helst räkna ut utan jag vill veta vad får dessa att smälla bomben om vi fortsätter på detta exempel. Är det politiskt eller rent religöst eller kanske upproriskt? Fördömmer ledarna i landet och länderna runtomkring denna aktion? Många frågor som jag känner är viktiga att få reda på och som jag vill ha reda på under en nyhetssändning. Inte leta själv på nätet och spendera timmar källgranskande. För mig är det därför vi har nyhetsprogram för att vi inte själva ska hitta allt.
Rätt person på rätt plats.
Det finns otroligt många personer som har de kvalitéer som jag söker i dels fotbollskommentatorer och nyhetssändningar. Tyvärr har inte detta nått fram till rekryteringsansvariga på dessa ställena. Eller till
Så lämna de inkompetenta till att göra sysslor som passar dem. Det kan vara att tillverka den perfekta skvallertidningen eller kanske att vara försöksperson i ett "don't let your anger control you" test. Inte som arga testpersoner utan som offer som de arga testpersonerna reagerar på.
Jag drömmer fortfarande om att TV4 går i konkurs och SVT tar över sändningarna. Eller Viasat så länge de sänder det i tv3 eller tv6. Eller egentligen vilken kanal som helst utom tv4, tvplus, tv4sport, tv4komedi, tv4action, tv4fakta, tv4 sience fiction, tv4film, tv400 samt tv4 guld.
it's a mad world
Det är verkligen en sjuk värld vi lever i. Vi hade en utrymningsövning i ett av kontorsbyggnaden och i samband med det så pratade jag med tjänstegörande brandmästaren vid räddningstjänsten i Höganäs. Vi pratade om dittan och dattan och kom slutligen in på de mängder av anlagda bränder som bara ökar och ökar. Hans känsla var att en skola kommer att gå snart. Jag tvivlade lite men fick andra tankar när han förklarade att min favoritsida, youtube, låg bakom det hela. Inte själva siten i sig men däremot de filmer som ungdomar lägger upp. Det finns ett system där man anlägger bränder eller gör diverse olagliga saker i andra kommuner än sin hemkommun och på det sättet får olika poäng. Ett visst antal poäng för en soptunna och givetvis fler poäng om man tuttar fjutt på en hel skola. It's a mad world.
Detta samtalet kom tillbaka till mig när jag läste dagens Metro där det stod att en person hade lagt ut två mord på youtube där han med grå hoodtröja och en mask för ansiktet går fram till en person på en parkbänk och gör vad jag anser är en brutal avrättning. Samma person gör sedan ett lika illa våldsdåd i en park där en stackars ovetande får fler än 10 skott i sig, avlider givetvis direkt. I och med att dessa läggs ut på youtube och sprids så tror jag på ett poäng system även här. Hur långt kommer detta att gå? max poäng för att mörda statsministern? eller att skära kungen i armarna?? Jag kommer inte ens på fler. Det är så otroligt bisarrt att det går mig överhuvudet. Jag förstår inte vad som driver folk till detta. Rädsla är det enda jag känner just nu. När kommer jag vara på fel plats vid fel tillfälle?
Vårt och polisens hopp är att dessa personer råkar filma sig själva och då kan vi fånga dem. Ibland är jag för att införa dödsstraff igen, personer som utför så SJUKA dåd bör inte vandra fritt igen (som de gör om de hamnar i fängelse i Sverige där livstid är det samma som 18 år).
Detta samtalet kom tillbaka till mig när jag läste dagens Metro där det stod att en person hade lagt ut två mord på youtube där han med grå hoodtröja och en mask för ansiktet går fram till en person på en parkbänk och gör vad jag anser är en brutal avrättning. Samma person gör sedan ett lika illa våldsdåd i en park där en stackars ovetande får fler än 10 skott i sig, avlider givetvis direkt. I och med att dessa läggs ut på youtube och sprids så tror jag på ett poäng system även här. Hur långt kommer detta att gå? max poäng för att mörda statsministern? eller att skära kungen i armarna?? Jag kommer inte ens på fler. Det är så otroligt bisarrt att det går mig överhuvudet. Jag förstår inte vad som driver folk till detta. Rädsla är det enda jag känner just nu. När kommer jag vara på fel plats vid fel tillfälle?
Vårt och polisens hopp är att dessa personer råkar filma sig själva och då kan vi fånga dem. Ibland är jag för att införa dödsstraff igen, personer som utför så SJUKA dåd bör inte vandra fritt igen (som de gör om de hamnar i fängelse i Sverige där livstid är det samma som 18 år).
Beslutsångest!
Jag är en av många personer som lider av beslutsångest. Den yttrar sig sällan så att den är märkbar mer än när jag själv påpekar den i kön till glasskiosken eller McDonalds. Vissa saker går inte att välja mellan eller kräver en grundlig tankeverksamhet för att lägga alla fördelar och nackdelar emot varandra.
De beslut som ligger och gror i mig just nu är:
Roskilde Festivalen: Ska jag åka eller ska jag inte åka? Jag har inlett en tradition som är enligt mig enormt trevlig och sträcker sig snart tre år tillbaka. Mitt första besök 2003 gav mersmak och 2006 inleddes den ännu obrutna traditionen som fortsatte förra året trots regnet, trots kylan. Det som fick mig att fortsätta var givetvis min kärlek till musiken och de goa vänner jag fått på festivalen. Men också vetskapen om att jag kan skapa historia i mitt egna liv genom att gå på festival 5 år i rad. Men i år vet jag inte hur jag ska göra, tar jag två veckor ledigt från jobb som behövs för att klara av en festival av denna dignitet så kan jag med största sannolikhet inte ta mer ledigt sen. Och jag har mängder av saker jag vill klara av under sommaren och hösten. Så beslutet ligger och gror, har du några tips så hör av dig.
Scenbygge på Helsingborgsfestivalen: Jag tjatar på min goda vän DeLarsson om att jag ska få vara med och bygga scen på Helsingborgsfestivalen och framför allt tumstocks scen. Men även här är krävs det ledighet från jobb men jag tror det hade varit värt det. Att få vara med och se hur det går till är något som jag drömt om sedan liten. Kan vara ett yrke jag kan tänka mig och jag nu mot förmodan inte får jobb som brandman.
Åka till London:
Det är ju klart att jag vill till London! Grabben som älskar all komik som görs i det fish 'n chips knaprande landet. Har flickvännens syster tur får hon jobb i just den staden, the big eye. Det öppnar för gratis boende och i och med att det är den tunga punkten i just en sådan resa anser jag att jag inte kan säga nej till den chansen. Men där har jag kanske tur, om flickvännen får jobb på Allers eller annat veckojobb så kan kanske inte hon ta ledigt en hel vecka och då får det bli en långweekend. räcker alltså att ta ledigt en fredag. Så då har jag ändå två veckor att ta ut (dock utan betalning men ändå få ledigt).
Detta är de tre stora sakerna. De små får inte plats i detta inlägget.
dagens kommentar: Det är bara om man börjar, som det omöjliga kan bli möjligt.
De beslut som ligger och gror i mig just nu är:
Roskilde Festivalen: Ska jag åka eller ska jag inte åka? Jag har inlett en tradition som är enligt mig enormt trevlig och sträcker sig snart tre år tillbaka. Mitt första besök 2003 gav mersmak och 2006 inleddes den ännu obrutna traditionen som fortsatte förra året trots regnet, trots kylan. Det som fick mig att fortsätta var givetvis min kärlek till musiken och de goa vänner jag fått på festivalen. Men också vetskapen om att jag kan skapa historia i mitt egna liv genom att gå på festival 5 år i rad. Men i år vet jag inte hur jag ska göra, tar jag två veckor ledigt från jobb som behövs för att klara av en festival av denna dignitet så kan jag med största sannolikhet inte ta mer ledigt sen. Och jag har mängder av saker jag vill klara av under sommaren och hösten. Så beslutet ligger och gror, har du några tips så hör av dig.
Scenbygge på Helsingborgsfestivalen: Jag tjatar på min goda vän DeLarsson om att jag ska få vara med och bygga scen på Helsingborgsfestivalen och framför allt tumstocks scen. Men även här är krävs det ledighet från jobb men jag tror det hade varit värt det. Att få vara med och se hur det går till är något som jag drömt om sedan liten. Kan vara ett yrke jag kan tänka mig och jag nu mot förmodan inte får jobb som brandman.
Åka till London:
Det är ju klart att jag vill till London! Grabben som älskar all komik som görs i det fish 'n chips knaprande landet. Har flickvännens syster tur får hon jobb i just den staden, the big eye. Det öppnar för gratis boende och i och med att det är den tunga punkten i just en sådan resa anser jag att jag inte kan säga nej till den chansen. Men där har jag kanske tur, om flickvännen får jobb på Allers eller annat veckojobb så kan kanske inte hon ta ledigt en hel vecka och då får det bli en långweekend. räcker alltså att ta ledigt en fredag. Så då har jag ändå två veckor att ta ut (dock utan betalning men ändå få ledigt).
Detta är de tre stora sakerna. De små får inte plats i detta inlägget.
dagens kommentar: Det är bara om man börjar, som det omöjliga kan bli möjligt.
All I want is you
If I was a flower growing wild and free All I'd want is you to be my sweet honey bee.
And if I was a tree growing tall and greeen All I'd want is you to shade me and be my leaves
If I was a flower growing wild and free All I'd want is you to be my sweet honey bee.
And if I was a tree growing tall and greeen All I'd want is you to shade me and be my leaves
All I want is you, will you be my bride Take me by the hand and stand by my side
All I want is you, will you stay with me? Hold me in your arms and sway me like the sea.
If you were a river in the mountains tall, The rumble of your water would be my call.
If you were the winter, I know I'd be the snow
Just as long as you were with me, let the cold winds blow
All I want is you, will you be my bride Take me by the hand and stand by my side
All I want is you, will you stay with me? Hold me in your arms and sway me like the sea.
If you were a wink, I'd be a nod
If you were a seed, well I'd be a pod.
If you were the floor, I'd wanna be the rug
And if you were a kiss, I know I'd be a hug
All I want is you, will you be my bride Take me by the hand and stand by my side
All I want is you, will you stay with me? Hold me in your arms and sway me like the sea.
If you were the wood, I'd be the fire.
If you were the love, I'd be the desire.
If you were a castle, I'd be your moat,
And if you were an ocean, I'd learn to float.
All I want is you, will you be my bride Take me by the hand and stand by my side
All I want is you, will you stay with me? Hold me in your arms and sway me like the sea.
by: Barry Louis Polisar
And if I was a tree growing tall and greeen All I'd want is you to shade me and be my leaves
If I was a flower growing wild and free All I'd want is you to be my sweet honey bee.
And if I was a tree growing tall and greeen All I'd want is you to shade me and be my leaves
All I want is you, will you be my bride Take me by the hand and stand by my side
All I want is you, will you stay with me? Hold me in your arms and sway me like the sea.
If you were a river in the mountains tall, The rumble of your water would be my call.
If you were the winter, I know I'd be the snow
Just as long as you were with me, let the cold winds blow
All I want is you, will you be my bride Take me by the hand and stand by my side
All I want is you, will you stay with me? Hold me in your arms and sway me like the sea.
If you were a wink, I'd be a nod
If you were a seed, well I'd be a pod.
If you were the floor, I'd wanna be the rug
And if you were a kiss, I know I'd be a hug
All I want is you, will you be my bride Take me by the hand and stand by my side
All I want is you, will you stay with me? Hold me in your arms and sway me like the sea.
If you were the wood, I'd be the fire.
If you were the love, I'd be the desire.
If you were a castle, I'd be your moat,
And if you were an ocean, I'd learn to float.
All I want is you, will you be my bride Take me by the hand and stand by my side
All I want is you, will you stay with me? Hold me in your arms and sway me like the sea.
by: Barry Louis Polisar
Kålpudding
Denna glömda rätt smälter på tungan som en snöflinga man äntligen lyckats fånga. En rätt som in sin enkelhet skapar ett gastronomiskt fyrverkeri i munnen. Den enkla sammankomsten av köttfärs, lök, kål samt lite kryddor är grunden i denna exlusivt utsökta rätt. Till detta mästerverk serveras med fördel kokt potatis och en enkel sås gjord av skyn från den stekta köttfärsen.
Smaskigt värre.
Annars är denna dagen tillägnad regnet som äntligen har kommit tillbaka efter en lång tids uppehåll. Ironi tänker du direkt när jag på ett överentusiastiskt sätt beskriver en längtan efter det fenomen som förstör semestrar och midsommaraftnar. Men utan regn hade inte vi funnits till. Eller rättare sagt, utan vatten hade inte vi funnits till. Eller ännu mer korrektare sagt så hade vi inte sett ut som vi gör idag om det inte vore för vattnet. Vi hade kanske varit gjorda av stenar och vår nu så blomstrande planet hade varit torrare än på mars.
Så regnet är välbehövt och efterlängtat.
Men det regnade häromdagen! joo, förvisso men dock inte i denna grad som idag. Det som kom förra veckan kan liknas med en liten vattenspridare medans idag då är en resultatet av en brusten fördämning.
Det ska bli otroligt skoj att vara på träningen idag och få dra på sig värmebyxorna och tjockjackan för lite kyligt är det som vanligt alltid när det regnar. Det viktiga ikväll är att få alla att kämpa trots kyla och regn. Det är en mentalt viktig träning idag.
Så låt regnet falla utan sura miner för efter regn kommer solsken!
jäklar vad gött
jag måste skriva något om gårdagens bravader i Dam U. 8-1 (!) mot Lunds BoIS. Fantastiskt skönt att målskyttet lossnat på riktigt nu.
Det hela började i ett lågt tempo där båda lagen var rätt jämna men jag visste att vi kunde höja oss enormt om vi bara tog i. Man kan säga att människan är lat och inte gör mer än hon behöver. Det stämmer allt för ofta och så också första halvlek. Vi gör två mål, ett på hörna av Malin och en regelrätt tåare av Emma A. Jag missade tyvärr det andra målet men har fått hör att det var just en tåare. Ibland är det knasigt att vara tränare, man förklarar positioner för en spelare som ska in och vips är det någon jäkel som tåar in den. Jag har svårt att säga vad vi kan förbättra mer än att just bli tuffare. I och med att vi inte gör mer än vi behöver är passningarna slöa och man håller i boll lite för länge i och med att ingen tar löpningar som det är tänkt och liknande. Min tanke var att få igång tjejerna ordentligt inför andra halvlek så att vi inte gör några misstag på grund av vår egen säkerhet.
I halvtid så betonade jag just tuffheten. Vet inte om det var det eller om Lund gick ner sig i halvtid för efter en och en halv minut stode det helt plötsligt 4-0 efter mål av Therese och Amelie. Där efter var det stora delar ren lekstuga med Lund. Helt otroligt att de spelar i femman. Det bevisar bara ännu mer att vi har i fyran att göra och absolut inte i botten på div 5. Men allt kommer lösa sig. Vi spelar bättre och bättre varje match. Även om alla resultat inte gått med oss som förra matchen mot Stora Harrie så har spelet var i divisionens mått mätt superbt. Vi har i och för sig inte mött andra från toppen än Nike och de bör inte ligga där enligt mig. Men nu på lördag är det Dösjöbro som gäller på bortaplan. Enormt spännande att se hur vi klarar oss mot serieettan. Jag tror det blir en spännande match, en otroligt tuff match.
Gött jobbat tjejer!!
Det hela började i ett lågt tempo där båda lagen var rätt jämna men jag visste att vi kunde höja oss enormt om vi bara tog i. Man kan säga att människan är lat och inte gör mer än hon behöver. Det stämmer allt för ofta och så också första halvlek. Vi gör två mål, ett på hörna av Malin och en regelrätt tåare av Emma A. Jag missade tyvärr det andra målet men har fått hör att det var just en tåare. Ibland är det knasigt att vara tränare, man förklarar positioner för en spelare som ska in och vips är det någon jäkel som tåar in den. Jag har svårt att säga vad vi kan förbättra mer än att just bli tuffare. I och med att vi inte gör mer än vi behöver är passningarna slöa och man håller i boll lite för länge i och med att ingen tar löpningar som det är tänkt och liknande. Min tanke var att få igång tjejerna ordentligt inför andra halvlek så att vi inte gör några misstag på grund av vår egen säkerhet.
I halvtid så betonade jag just tuffheten. Vet inte om det var det eller om Lund gick ner sig i halvtid för efter en och en halv minut stode det helt plötsligt 4-0 efter mål av Therese och Amelie. Där efter var det stora delar ren lekstuga med Lund. Helt otroligt att de spelar i femman. Det bevisar bara ännu mer att vi har i fyran att göra och absolut inte i botten på div 5. Men allt kommer lösa sig. Vi spelar bättre och bättre varje match. Även om alla resultat inte gått med oss som förra matchen mot Stora Harrie så har spelet var i divisionens mått mätt superbt. Vi har i och för sig inte mött andra från toppen än Nike och de bör inte ligga där enligt mig. Men nu på lördag är det Dösjöbro som gäller på bortaplan. Enormt spännande att se hur vi klarar oss mot serieettan. Jag tror det blir en spännande match, en otroligt tuff match.
Gött jobbat tjejer!!
Jag borde kanske vara glad att jag lever
Klockan ringer, ögonlocken lyfter sig sakta men säkert mot en ny dag. Det fluffiga täckte som har behållt värmen så behagligt hela natten får ge vika för den trötta kropp som ska upp och möta nya äventyr.
Sitter på sängkanten, fötterna på golvet som är ohärligt kyligt eftersom fönstret har stått öppet hela natten. Tankarna försöker samla sig men allt svävar löst i luften. Världen mellan dröm och verklighet är förvirringarnas värld. Vad drömde jag egentligen?
Sakta och stelt reser sig kroppen upp och gnuggar ögonen för att försöka fokusera på vägen till toaletten. Det suddiga går inte bort utan på känn försöker jag få kroppen dit jag vill, eller tror jag vill. Jag når dörren utan att snubbla, ögonen är fortarande suddiga, alla muskler känns som om dem ligger kvar i sängen så att öppna dörren kräver en smärre kraftinsats med både vilja och kontroll inblandade. Dörren går retligt långsamt upp och jag kliver in. Tittar mig själv i spegeln. Jag börjar bli ett med kroppen nu. Jag har aldrig sett så bra ut som jag gör nu, I'm on the top of the world. Men så är ju ögonen fortfarande suddiga. Attans! Jag sköljer ögonen, det suddiga blir värre. Fortsätter skölja tills jag ser någorlunda klart, tillräckligt klart för att inse att jag behöver raka mig.
Detta min vän är en livsfarlig sysselsättning på morgonen. Jag brukar vanligtvis raka mig om kvällarna när jag är som piggast på dygnet men ändå hemma. Men att raka sig om morgonen kan vara som att hoppa bungee utan att vara hundra på att man är fastsatt ordentligt. Det hela går dock smärtfritt liksom resterande del av besöket i det vitkaklade rummet med porslinstron och niagarafall.
Kroppen skriker efter energi, jag skriker efter musik. Jag vinner till slut och sätter på en fransk skiva med en artist som heter Carla "någonting". Trots att flickvännen bott i frankrike två år SAMT att hon ska bli lärare så är jag en hopplös elev. Kanske för att jag ständigt är så trött att jag glömmer saker hit och dit. Musiken klingar, enkel sing n' song writing på franska. Kan det bli mer avslappnande? Kroppen tycker det och beger sig helt automatiskt till köket där disken torkat från gårdagens rajd. My mind säger att den behöver komma på plats så töms diskstället och kroppen suckar en besvikelsernas suck. Jag brukar inte vara bästa vän med kroppen. Missade frukostar, missade luncher, missade middagar, snacks som kompensation. Jag borde kanske vara glad att jag lever enligt Aftonbladets hälsosidor.
Men maten kommer idag, en tallrik med Kellog's Special K red Berries med mjölk och ett glas apelsinjuice. Det hela går på rutin. Tankarna flackar hit och dit, försöker få koll på vad dagen innehåller. Ingen filminspelning men däremot hämta bil och det jag faktiskt ser fram emot mest, en go kväll i goda vänners lag.
Kroppen har fått sin energi och min vilja säger tandborstning, detta i samband med ett försök att få tankarna på plats. Resultatet blir tandborstning i sängen spelandes Solitaire på handdatorn. Jag är beroende av Solitaire. Vilket nummer ska jag ringa?
Tiden rinner iväg och bussens väg från Landskrona till Helsingborg är inledd för ett bra tag sedan. Jag känner pressen och pluggar in mig i mobilen. Inte In Flames utan Mew får följa mina steg mot lasarettets västra sida där bussen förväntas hämta upp mig.
Genom kyrkogården börjar bitarna falla på plats. Minnet kommer tillbaka.
Det är fredag
Lucky??
För den som är öppen och orädd för omvärlden händer det ideligen att nya världar öppnas för ens ögon. Världar som många gånger enbart glorifieras med hjälp av nyhetens behag, medans andra världar biter sig kvar i minnet och förblir en del av din fortsatta existens. Nycklarna till dessa nya världar ges av impulser på stan, vänner, familj, tidningar du läser. Min senast mottagna nyckel kommer från en arbetskollega. Nyckeln hon lämnade över var så liten att om hon inte påpekat det hade jag burit runt med den i ficka för tid och evighet.
Det handlar givetvis om musik. Nyckeln var i själva verket en adress till vad jag just idag kommer kalla den ultimata hemsidan. Adressen kommer jag avslöja senare men jag kan säga som så mycket att du kan lyssna på i princip allt du vill. Streamad radio med mängder av kanaler. Jag lyssnar på Alternative Rock och Rage Against The Machine pumpar ut ur datorns högtalare. En stor förändring jämfört med att bli plågad med Rix FM som används som psykisk tortyr i Guantanamo basen. Men enbart för att den kanalen har ett såpass stort ekonomiskt stöd från idiotiska sponsorer så lägger inte FN näsan i det extremt klorfyllda vattnet för att få rätsida på vad som bör kallas "bäst musik just nu".
Det är därför extra skoj att jag hittat denna sidan där till och med musik för min kollega som är fast i rix FM träsket annars kan lyssna på. Jag står till och med ut att lyssna på 70-tals kanalen för hans skull. Vad gör man inte för att slippa 4,5 minuter bäst musik just nu. George benson - Breezin' rullar på och ingen reklam kom emellan. Hade jag inte varit för feg hade jag gjort några flickisar och volter av bara glädje.
den första kanalen jag satte på och som kommer rulla så fort min kollega smiter bort är givetvis Alternative rock. De spelar foo fighters låt - breakout. Vilken annan radiokanal gör det? jag kan säga vilken som INTE gör det, japp du borde också kunna det nu om min propaganda för musik har nått fram. Det är givetvis kanalen som är orsaken till allt våld i samhället, RIX FM.
VÅGA VÄGRA RIX
Lucky seven radio
Det handlar givetvis om musik. Nyckeln var i själva verket en adress till vad jag just idag kommer kalla den ultimata hemsidan. Adressen kommer jag avslöja senare men jag kan säga som så mycket att du kan lyssna på i princip allt du vill. Streamad radio med mängder av kanaler. Jag lyssnar på Alternative Rock och Rage Against The Machine pumpar ut ur datorns högtalare. En stor förändring jämfört med att bli plågad med Rix FM som används som psykisk tortyr i Guantanamo basen. Men enbart för att den kanalen har ett såpass stort ekonomiskt stöd från idiotiska sponsorer så lägger inte FN näsan i det extremt klorfyllda vattnet för att få rätsida på vad som bör kallas "bäst musik just nu".
Det är därför extra skoj att jag hittat denna sidan där till och med musik för min kollega som är fast i rix FM träsket annars kan lyssna på. Jag står till och med ut att lyssna på 70-tals kanalen för hans skull. Vad gör man inte för att slippa 4,5 minuter bäst musik just nu. George benson - Breezin' rullar på och ingen reklam kom emellan. Hade jag inte varit för feg hade jag gjort några flickisar och volter av bara glädje.
den första kanalen jag satte på och som kommer rulla så fort min kollega smiter bort är givetvis Alternative rock. De spelar foo fighters låt - breakout. Vilken annan radiokanal gör det? jag kan säga vilken som INTE gör det, japp du borde också kunna det nu om min propaganda för musik har nått fram. Det är givetvis kanalen som är orsaken till allt våld i samhället, RIX FM.
VÅGA VÄGRA RIX
Lucky seven radio
Konsten att välja bort konsten
Musik är konst, musik är livet. Så känner jag, jag skulle inte klara mig utan musik. Även om de flesta tror att jag bara är hobby-musiker då jag inte gillar 70-/80-tals rock eller kan vilka låtar Van Halen har gjort så är jag genuint intresserad av musik. Det svåra är att jag gillar många olika typer av musik, jag har en gång sagt och tycker det symboliserar min musiksmak; "Jag gillar musik som säger mig något, som ger mig en känsla". Men egentlign går det inte att definiera musik, det säger till och med National Encyklopedin. Jag var tvungen att slå upp ordet i brist på kreativitet och det står som följer:
musik 'musa' och te´chn\ 'konst'), kulturyttring som inte låter sig infångas under någon generellt accepterad, heltäckande definition; allmänt kan dock musik sägas bestå av vissa typer av organiserat ljud, men begreppet kan också inkludera omständigheterna kring musiken, dvs. musiklivet.
Denna förklaringen till trots försöker folk sätta in musik i genrar och fack. Det går inte, ge upp!
Jag kan ärligt säga att jag har tagit och tar till viss del hjälp av dessa fack för att förklara ett nytt band jag hört eller bara ett band som konversationens deltagare inte känner till. Men försöker använda andra band som exempel. Som jag tycker att Sigur rós är en blandning mellan Björk och Coldplay. Kanske inte bästa sättet att återskapa i ord den musik de presterar. Men det är så bra det kan bli med mina ord.
Just sigur rós har jag sett en gång och drömmer om att se dem igen. I år ska det bli, i år kommer de dels till way out west i Göteborg och dels till BeatDay i köpenhamn. Jag ska till Köpenhamn, inte för att jag tror det blir en bättre festival utan för att den helt enkelt är billigare. Billigare festival innebär att jag får pengar över som kommer gå till några av de andra 30 konserterna jag vill se innan hösten kommer. Jag säger 30 kunde varit 40, det går liksom inte att räkna. Kommer hela tiden nya konserter och nya tips om vad som är värt att se. Jag skrev för någon vecka sedan om konserten med Hawksley Workman som min gode vän DeLarsson drog med mig på, det visade sig bli en av de bästa konserterna jag någonsin varit på. Jag uppskattar verkligen sådana upptåg där jag inte känner till bandet och bara sveps med i deras välgjorda låtar och den sköna atmosfären som bildas. Dock innebär detta att jag måste välja bort andra konsertmöjligheter. Detta svider som citron i ett öppet sår. Varför måste jag välja? Jag måste välja dels för att det rent tidsmässigt inte finns någon möjlighet att vara en trogen konsertbesökare och dels den rent ekonomiska faktorn. Jag har inte råd att gå på tre konserter i månaden, jag behöver precis som alla andra ett ställe att bo på (hyra) och mat (DYRT!!)
Jag diskuterade detta ämnet med musikgurun DeLarsson igår och då slog det mig. Det är kanske inte är så dåligt som jag tror att inte ha råd eller ha möjlighet att åka på konserter tre gånger i veckan. Att vara tvungen att välja tillfällen och framför allt välja bort möjligheter kan leda till att man gör ett bättre beslut och går inte bara på de stora bandens konserter för man vet hur de presterar och risken är överhängande att man sett dem förr. Alla är absolut inte lika på denna punkten, klart man ska gå på konserter med band som man gillar men jag vill gå steget längre, jag vill hitta band som jag kommer gilla men vet inte om det än. Med andra ord blir resultatet av att vara tvungen att välja bort en möjlighet att upptäcka ny musik och förhoppningsvis bara gå på de bra konserterna och få positiva upplevelser till musiken.
Just nu ser jag fram emot Kashmir som spelar på Tivoli i Köpenhamn på vår nationaldag. Jag har redan bokat hela dagen med dels min underbara och saknade (hon är i Kanada veckan ut) flickvän och min läromästare inom musik och ett ständigt återkommande namn DeLarsson samt hans vän Maria. Jag ska besöka min andra musiklärare Tomas som är bosatt i Köpenhamn. Tomas har visat mig band som sigur Rós, Under Byen, Trentemöller, Volbeat, Bob Dylan, Death cab for cuties, Phoenix, Amplifier, Wolfmother, The strokes, Placebo, The whitest boy alive, Muse och många många fler. Att han hunnit med att göra detta beror helt och hållet på hans återkommande Roskilde besök och min önskan att lära mig mer. Kille har dessutom lärt mig hitta till de två skönaste pubarna i Köpenhamn.
Så även om jag måste välja bort en hel del konst så är det glädje jag ser fram emot att få uppleva en del och ha mängder av konserter att se fram emot genom mitt förhoppningsvis långa liv.
Tack som attans till Tomas och framför allt DeLarsson som nu har mig under sina vingar.
Dagens kommentar: Det finns inget svårare än att tala om musik. (citat av Camille Saint-seans)
musik 'musa' och te´chn\ 'konst'), kulturyttring som inte låter sig infångas under någon generellt accepterad, heltäckande definition; allmänt kan dock musik sägas bestå av vissa typer av organiserat ljud, men begreppet kan också inkludera omständigheterna kring musiken, dvs. musiklivet.
Denna förklaringen till trots försöker folk sätta in musik i genrar och fack. Det går inte, ge upp!
Jag kan ärligt säga att jag har tagit och tar till viss del hjälp av dessa fack för att förklara ett nytt band jag hört eller bara ett band som konversationens deltagare inte känner till. Men försöker använda andra band som exempel. Som jag tycker att Sigur rós är en blandning mellan Björk och Coldplay. Kanske inte bästa sättet att återskapa i ord den musik de presterar. Men det är så bra det kan bli med mina ord.
Just sigur rós har jag sett en gång och drömmer om att se dem igen. I år ska det bli, i år kommer de dels till way out west i Göteborg och dels till BeatDay i köpenhamn. Jag ska till Köpenhamn, inte för att jag tror det blir en bättre festival utan för att den helt enkelt är billigare. Billigare festival innebär att jag får pengar över som kommer gå till några av de andra 30 konserterna jag vill se innan hösten kommer. Jag säger 30 kunde varit 40, det går liksom inte att räkna. Kommer hela tiden nya konserter och nya tips om vad som är värt att se. Jag skrev för någon vecka sedan om konserten med Hawksley Workman som min gode vän DeLarsson drog med mig på, det visade sig bli en av de bästa konserterna jag någonsin varit på. Jag uppskattar verkligen sådana upptåg där jag inte känner till bandet och bara sveps med i deras välgjorda låtar och den sköna atmosfären som bildas. Dock innebär detta att jag måste välja bort andra konsertmöjligheter. Detta svider som citron i ett öppet sår. Varför måste jag välja? Jag måste välja dels för att det rent tidsmässigt inte finns någon möjlighet att vara en trogen konsertbesökare och dels den rent ekonomiska faktorn. Jag har inte råd att gå på tre konserter i månaden, jag behöver precis som alla andra ett ställe att bo på (hyra) och mat (DYRT!!)
Jag diskuterade detta ämnet med musikgurun DeLarsson igår och då slog det mig. Det är kanske inte är så dåligt som jag tror att inte ha råd eller ha möjlighet att åka på konserter tre gånger i veckan. Att vara tvungen att välja tillfällen och framför allt välja bort möjligheter kan leda till att man gör ett bättre beslut och går inte bara på de stora bandens konserter för man vet hur de presterar och risken är överhängande att man sett dem förr. Alla är absolut inte lika på denna punkten, klart man ska gå på konserter med band som man gillar men jag vill gå steget längre, jag vill hitta band som jag kommer gilla men vet inte om det än. Med andra ord blir resultatet av att vara tvungen att välja bort en möjlighet att upptäcka ny musik och förhoppningsvis bara gå på de bra konserterna och få positiva upplevelser till musiken.
Just nu ser jag fram emot Kashmir som spelar på Tivoli i Köpenhamn på vår nationaldag. Jag har redan bokat hela dagen med dels min underbara och saknade (hon är i Kanada veckan ut) flickvän och min läromästare inom musik och ett ständigt återkommande namn DeLarsson samt hans vän Maria. Jag ska besöka min andra musiklärare Tomas som är bosatt i Köpenhamn. Tomas har visat mig band som sigur Rós, Under Byen, Trentemöller, Volbeat, Bob Dylan, Death cab for cuties, Phoenix, Amplifier, Wolfmother, The strokes, Placebo, The whitest boy alive, Muse och många många fler. Att han hunnit med att göra detta beror helt och hållet på hans återkommande Roskilde besök och min önskan att lära mig mer. Kille har dessutom lärt mig hitta till de två skönaste pubarna i Köpenhamn.
Så även om jag måste välja bort en hel del konst så är det glädje jag ser fram emot att få uppleva en del och ha mängder av konserter att se fram emot genom mitt förhoppningsvis långa liv.
Tack som attans till Tomas och framför allt DeLarsson som nu har mig under sina vingar.
Dagens kommentar: Det finns inget svårare än att tala om musik. (citat av Camille Saint-seans)
Som en fluga i ögat
Det här med fotboll är underligt. Förra helgen spelade Dam U match mot Stora Harrie. Töserna spelar bra och löser situationer på ett sätt som de inte gjort tidigare. Dock finns det alltid förbättringsmöjligheter annars skulle vi vunnit women's cup, och även där finns förbättringsmöjligheter. Men förra söndagen spelade vi bättre än vi gjort tidigare i säsongen. Vi försöker att spela fotboll på det sättet som det ska spelas och lyckas stundtals riktigt bra. Att vi sedan vinner är som att få ta årets första dopp, först lite ovant (det var ju trots allt ett år sedan man gjorde det) och sedan bara härligt. En grymt stor eloge till tjejerna som kämpade ända in i slutet och säkrade vår seger med 3-2.
Igår däremot var det hela omvänt. En förlust med 4-2 trots ett bra spel där vi skapar spelvändningar och stundtals riktigt bra passningsspel. Matchen liknar den förra där vi för matchen och de attackerar på våra misstag. Det är grymt orättvist att spela fotboll så här. Vi är det bästa laget men ändå vinner vi inte. Det är som att ha en fluga i ögat. Den irriterar och försvinner inte. Precis som denna matchen. Irriterande att vi inte vann och minnet av den lär inte försvinna. Jag menar när till och med deras tränare efter matchen kommer fram och säger att vi hade det bästa spelet och han är lättad och glad att de lyckades helt mot förmodan ta poäng.
Nu ska vi inte dra i paniksnöret än. Många matcher kvar och vi spelar bättre och bättre hela tiden. Snart kommer det vända, det är jag säker på.
dagens kommentar: what is done is not rare
Igår däremot var det hela omvänt. En förlust med 4-2 trots ett bra spel där vi skapar spelvändningar och stundtals riktigt bra passningsspel. Matchen liknar den förra där vi för matchen och de attackerar på våra misstag. Det är grymt orättvist att spela fotboll så här. Vi är det bästa laget men ändå vinner vi inte. Det är som att ha en fluga i ögat. Den irriterar och försvinner inte. Precis som denna matchen. Irriterande att vi inte vann och minnet av den lär inte försvinna. Jag menar när till och med deras tränare efter matchen kommer fram och säger att vi hade det bästa spelet och han är lättad och glad att de lyckades helt mot förmodan ta poäng.
Nu ska vi inte dra i paniksnöret än. Många matcher kvar och vi spelar bättre och bättre hela tiden. Snart kommer det vända, det är jag säker på.
dagens kommentar: what is done is not rare
en halvtimmes wikipediande
Internet är en fantastisk värld. För ett bra tag sedan (2001) öppnade Jimmy Wales och Larry Sanger portarna för den fria encyklopedin. De använder sig av den kanske inte så till namnet kända men väl använda tekniken wiki. Wiki är hawaiianska och betyder snabb. Det innebär att sidorna redigeras av besökarna. Denna teknik är inte unik för wikipedia men den har fått stor genomslagskraft. Personer tar det på största allvar och till och med forskare delar med sig av sin kunskap. I och med detta blir wikipedia en encyklopedi med en enorm kunskapsbas. Här hittar du i stort sett allt.
Vissa dagar på lunchen så sitter jag och wikipediar. Jag slumpar fram artiklar och är det intressant läser jag ordentligt, annars skumläser jag bara igenom det. Jag har fått för mig att det är ett bra sätt för att förbättra allmänbildiningen.
Det jag lärt mig idag är:
Att Monkey Island 2: LeChuck's revenge gjordes av Lucas art och kom ut 1991 och är tvåa i en fyra spels lång serie.
Att Pablo Sarasate (eller egentligen Martin Metitón Sarasate y Navascuez) föddes den 10 mars 1844 och var en spansk violinvirituos, han hade en oöverträffad och säker teknik.
Jag har också lärt mig vad en av Phukets största och mest kända turiststrand heter, Karon Beach. Och att det går ett korallrev från strandens södra ände ut till en ö med ett lite roligt namn Poo Island.
Det finns en grävlastartillverkare i Sverige som heter Huddig. Det framgår inte om det ligger nära huddinge men jag antar det.
Barings Bank gick i konkurs 1995 efter vidlyftigaspekulationer av Nick Leeson i Singapore
Sedan kom jag till rubriken TV året 2003. Jag har verkligen inte någon bra infallsvinkel till att förklara denna sidan. Så jag länkar den istället.
Ojoj. nu är halvtimmen slut. Hoppas Du lärt dig något, läxförhör nästa vecka!!
Over 'n out
Medeltidens adel
Ibland lever motgångarna som adelsmän från medeltiden. De hade förmåner som var osannolika för en bonde och de skillnaderna går inte att hitta i dagens samhälle.
Själva ordet adel kommer från lågtyskan och betyder "härkomst" och/eller "börd". Det är en tydlig koppling till motgångar då alla motgångar för mig är en börda. En börda som ibland knäcker ryggen på en. Att bära bördor av motgångar är som att bära ett ok med obalans, som att rensa kirskål i en stor rabatt, som att kissa i motvind. Finns många liknelser att använda.
Motgångar börjar dessutom som adeln gjorde, en mjukstart för att sedan snabbt nå en kulm och stanna där ett tag. Att det sedan gick utför för adeln i och med militära revolutioner, rika handelsmän samt den industriella revolutionen är något som skiljer den från motgångarna. För de tar aldrig slut, alltid finns det en ny som väntar runt hörnet. Man kan inte strunta i att gå runt det, man kan inte gå runt utan att bli träffad. Det är som att vara med 5 år äldre barn i en snöbollsmatch. Vad du än gör så får du en snöboll i huvudet. Har du hjälm träffar de i nacken, gömmer du dig hittar de dig, attackerar du vänder sig dina mannar mot dig. Det går inte att vinna matchen mot motgångar. Ingen bra uppställning som räddar poäng, ingen halvtidsvila att samla krafter på utan varje steg du tar gör så att du rundar ett hörn.
Men jag är ändå glad. Man kunde levt på medeltiden och haft adeln emot sig.
Dagens kommentar: Solen skiner ovanför molnen
FOTNOT: Jag säger inte att vårt samhälle inte har sprickor men jämför man med medeltiden är vi som den finaste puts på ett nytt, fräsht hus.
Själva ordet adel kommer från lågtyskan och betyder "härkomst" och/eller "börd". Det är en tydlig koppling till motgångar då alla motgångar för mig är en börda. En börda som ibland knäcker ryggen på en. Att bära bördor av motgångar är som att bära ett ok med obalans, som att rensa kirskål i en stor rabatt, som att kissa i motvind. Finns många liknelser att använda.
Motgångar börjar dessutom som adeln gjorde, en mjukstart för att sedan snabbt nå en kulm och stanna där ett tag. Att det sedan gick utför för adeln i och med militära revolutioner, rika handelsmän samt den industriella revolutionen är något som skiljer den från motgångarna. För de tar aldrig slut, alltid finns det en ny som väntar runt hörnet. Man kan inte strunta i att gå runt det, man kan inte gå runt utan att bli träffad. Det är som att vara med 5 år äldre barn i en snöbollsmatch. Vad du än gör så får du en snöboll i huvudet. Har du hjälm träffar de i nacken, gömmer du dig hittar de dig, attackerar du vänder sig dina mannar mot dig. Det går inte att vinna matchen mot motgångar. Ingen bra uppställning som räddar poäng, ingen halvtidsvila att samla krafter på utan varje steg du tar gör så att du rundar ett hörn.
Men jag är ändå glad. Man kunde levt på medeltiden och haft adeln emot sig.
Dagens kommentar: Solen skiner ovanför molnen
FOTNOT: Jag säger inte att vårt samhälle inte har sprickor men jämför man med medeltiden är vi som den finaste puts på ett nytt, fräsht hus.
stegen uppåt
Det hela börjar alltid vid markplan. Det är sällan man börjar en resa uppåt från en källare utan det är markplan som gäller. Så även denna gången då jag skulle utmana min tidigare höjdrädsla ordentligt.
Jag har tidigare blivit upplyft i stegbilar hit och dit och klättrat på kyrkotak med mera. När jag var liten var detta en dröm som jag ansåg som en mardröm utan dess like. Men för tre år sedan gick det magiskt över och mardrömmarnas svettningar byttes mot fladdrande hår i vinden 10-40 meter upp i luften.
Idag fick jag för första gången på dessa tre år en pirrande känsla i magen när jag gick upp för vad som kan vara den längsta spiralgallertrappa som jag satt min fot på. Den kan vara ungefär 15 meter hög. Okej, inte så högt som det kunde varit men att gå upp där lite seg en eftermiddag gjorde att det blev rätt högt.
Men i alla fall, som alla andra spiraltrappor ser man rakt ner. Fast mot förmodan var det inte det som var det farliga utan det var när man tittade upp den läskiga känslan inföll sig. Tidigare på dagen hade jag köpt allergitabletter och min kollega sa att det var mitt sämsta köp någonsin då han köpt likadana tidigare och fått hemska mardrömmar av dem. Jag såg fram emot lite läskighet, lite knasiga drömmar. Så när jag gick på trappan var det inte enbart med rädsla jag kände pirret i magen. Det var lite skönt. Skönt att få vara liten och rädd igen, att helt legitimt hålla i sig lite hårdare och ta långsammare steg när man närmar sig toppen. Väl uppe så gick inte dörren att öppna. Fick rycka och sparka för att få upp den, vilket nästan resulterade i ett fall för mänskligheten.
Tänk om jag hade fallit där, om jag hade tappat balansen i trappan. Jag hade haft två sekunder att tänka på vad jag skulle göra. Kanske sagt aj redan vid första sekunden för att jag varit osäker på om jag kunnat yttra det efter landningen. Jag kunde också bara ha landat på fötterna och skakat av mig lite damm och sedan gått hem för dagen med vetskapen att jag gjort något mycket märkligt.
Mer märkligt lär det bli innan min projekt-tid är slut.
Jag har tidigare blivit upplyft i stegbilar hit och dit och klättrat på kyrkotak med mera. När jag var liten var detta en dröm som jag ansåg som en mardröm utan dess like. Men för tre år sedan gick det magiskt över och mardrömmarnas svettningar byttes mot fladdrande hår i vinden 10-40 meter upp i luften.
Idag fick jag för första gången på dessa tre år en pirrande känsla i magen när jag gick upp för vad som kan vara den längsta spiralgallertrappa som jag satt min fot på. Den kan vara ungefär 15 meter hög. Okej, inte så högt som det kunde varit men att gå upp där lite seg en eftermiddag gjorde att det blev rätt högt.
Men i alla fall, som alla andra spiraltrappor ser man rakt ner. Fast mot förmodan var det inte det som var det farliga utan det var när man tittade upp den läskiga känslan inföll sig. Tidigare på dagen hade jag köpt allergitabletter och min kollega sa att det var mitt sämsta köp någonsin då han köpt likadana tidigare och fått hemska mardrömmar av dem. Jag såg fram emot lite läskighet, lite knasiga drömmar. Så när jag gick på trappan var det inte enbart med rädsla jag kände pirret i magen. Det var lite skönt. Skönt att få vara liten och rädd igen, att helt legitimt hålla i sig lite hårdare och ta långsammare steg när man närmar sig toppen. Väl uppe så gick inte dörren att öppna. Fick rycka och sparka för att få upp den, vilket nästan resulterade i ett fall för mänskligheten.
Tänk om jag hade fallit där, om jag hade tappat balansen i trappan. Jag hade haft två sekunder att tänka på vad jag skulle göra. Kanske sagt aj redan vid första sekunden för att jag varit osäker på om jag kunnat yttra det efter landningen. Jag kunde också bara ha landat på fötterna och skakat av mig lite damm och sedan gått hem för dagen med vetskapen att jag gjort något mycket märkligt.
Mer märkligt lär det bli innan min projekt-tid är slut.
En frälsare är kommen
Så var det klart. Henke ska spela i landslaget i fotboll till EM i sommar. Helt underbart för sporten och framför allt för vårt lite tråkiga landslag att ha med en stjärna som alltid ger sitt allt. Att bara ha Henke på bänken måste kännas som en perfekt fylla för Mr. Lagerbäck. Han vandrar nog på små rosa moln. Under två år har det spekulerats och samtal har ringts fram och tillbaka och efter en golfrunda och lite snack med familjen är Henrik Larsson med i EM truppen.
Stackars Henke.
Jag tycker verkligen synd om Henke. Det är som jag skrev jättekul att han är med men under de här förhållande som han blev uttagen på så är han inget annat än en frälsare i nästan alla svenskars ögon. Han måste själv axla ansvaret för att vi går vidare till minst kvartsfinal. Allt annat är en besvikelse. Jag hörde slutet på en krönika på P4 medans jag hämtade lite godis i fruktskålen, krönikören avslutade med orden "Skoj att henke är tillbaka. Det får mig att hoppas på att vi får uppleva en fotbollssommar som liknar den vi hade 1994". Det är inga små ord. Det var ändå VM. En tredjeplats i VM kan kanske räknas som ett guld eller i alla fall ett silver i EM. Jag tror inte han är lika ensam om att tänka så som jag är att tänka de banor jag beskriver nu. Henke har allt att förlora genom att vara med. Svenska laget vinner publicitet, en bra anfallare och en god lagmedlem i och med hans beslut men Henke själv som både varumärke och personlighet kommer drabbas. Om han inte presterar det dubbla han gjort i HIF (för allsvenskan är trots allt bara allsvenskan, jämfört med övriga ligor i Europa) så har han inte gjort en godkänd turnering. Kraven på honom är enorma. Jag säger inte att han inte kommer leva upp till dem men han måste vara på topp i varenda form man kan tänka sig.
så lycka till henke och svenska landslaget.
Stackars Henke.
Jag tycker verkligen synd om Henke. Det är som jag skrev jättekul att han är med men under de här förhållande som han blev uttagen på så är han inget annat än en frälsare i nästan alla svenskars ögon. Han måste själv axla ansvaret för att vi går vidare till minst kvartsfinal. Allt annat är en besvikelse. Jag hörde slutet på en krönika på P4 medans jag hämtade lite godis i fruktskålen, krönikören avslutade med orden "Skoj att henke är tillbaka. Det får mig att hoppas på att vi får uppleva en fotbollssommar som liknar den vi hade 1994". Det är inga små ord. Det var ändå VM. En tredjeplats i VM kan kanske räknas som ett guld eller i alla fall ett silver i EM. Jag tror inte han är lika ensam om att tänka så som jag är att tänka de banor jag beskriver nu. Henke har allt att förlora genom att vara med. Svenska laget vinner publicitet, en bra anfallare och en god lagmedlem i och med hans beslut men Henke själv som både varumärke och personlighet kommer drabbas. Om han inte presterar det dubbla han gjort i HIF (för allsvenskan är trots allt bara allsvenskan, jämfört med övriga ligor i Europa) så har han inte gjort en godkänd turnering. Kraven på honom är enorma. Jag säger inte att han inte kommer leva upp till dem men han måste vara på topp i varenda form man kan tänka sig.
så lycka till henke och svenska landslaget.
Fatty says Dance
På lördagskvällen når Faithful Darkness sin peak so far. Det är release party för deras skiva och som broder är man givetvis bjuden. Folk strömmar till och jag börjar undra om det finns tillräckligt med folk utanför folkparken för att sköta de samhällsviktiga funktionerna. Men det var inte den enda behållningen av lördagskvällen. Ett sms och en avlägsen tvekan som byts till förväntningar om en magisk söndagsafton. Det är givetvis den otroligt hypade konserten med Hawksley Workman på Loppen, Christiania, Köpenhamn jag pratar om. Bara det enkla faktum att det är på Christiania kan får vem som helst att rygga och komma på diverse sjuka anledningar att stanna hemma. Men vad de hade missat något. En otrolig konsert, kan vara den bästa jag hört på länge.
Efter en oplanerad för-konsert från Christiania Jazz-club så tågar en upp hottad David Letterman kopia vid namn loonley, en vad som tycks vara en forskare vid MIT med en saxofon, en ny vaken violinist, en tuffing till tös samt en person som skulle kunna komma in på festen endast-klädda-som-gangsters-från-30-talet, in på scen. Gangstern sätter sig vid det minsta trumset jag sett och börjar räkna in högt och ljudligt. Bandet hänger på och en underbar stämning spred sig i lokalen likt en dimma en tidig sommarmorgon. Gangstern sitter vid ett minimalt trumset, inte till utrustningen men det är storleksmässigt litet, ett barntrumset helt enkelt. Så enkelt men resultatet blir något utöver det vanliga. en enorm variation i låtarna, en grym kreativitet och framför allt ett musikkunnande på de medverkande som går mig överhuvudet. Att kunna lira så många instrument så bra. Jag tänker först på Gangstern Hawksley men även på hans saxofonist/tvärflöjtist/basist/harmonica spelande köraren Christensen från Canada. Han är den personen som lätt hade platsat i ett fika rum på MIT diskuterandes strofer ur boken "Kvantfysik för oss som räknar det i sömnen" (fotnot: Boken har en uppföljare vid namn "Anteckningar gjorda av Rainman").
Jag är besviken på mig själv att jag inte kan beskriva det bättre och framför allt att jag inte har utrustning så jag kan spela in både ljud och bild material för att ge stöd i mitt påstående att detta var en av de bästa konserterna jag sett på mycket länge.
För övrigt kan jag säga att Loppen är en skön konsert ställe
Christiania är inte så skrämmande som jag trodde
Att jag är förundrad över varför hela Europa utom Sverige har helgdag idag
och jag avslutar med att skänka ett av de största tacken som lämnat mina läppar till Martin Larsson, min musikguru, min mentor till bra ny musik, dessutom är han en übergo vän. Keep on convincing me bro'!!!
Dagens kommentar: Det finns en tidning där man kan sälja saker och tillika köpa saker. Om du känner för att göra dig av med din uppstoppade svärdfisk finns där möjligheter. Där köpte jag begagnade pianon, köpte pianon från hela området. Till slut hade jag 5000 i trädgården. Det är ju en stor brandfara speciellt med tanke på alla djuren som bor där. Så för att göra mig av med några, för jag behöver inte 5000 pianon, byggde jag en bro. Jag kom i tidningen för min insats men mest för att varje gång du går över bron spelas en melodi som jag skrivit. Och naturligtvis får jag royalty varje gång någon går över. (Fri översättning av Hawksley Workman's mellansnack)
Efter en oplanerad för-konsert från Christiania Jazz-club så tågar en upp hottad David Letterman kopia vid namn loonley, en vad som tycks vara en forskare vid MIT med en saxofon, en ny vaken violinist, en tuffing till tös samt en person som skulle kunna komma in på festen endast-klädda-som-gangsters-från-30-talet, in på scen. Gangstern sätter sig vid det minsta trumset jag sett och börjar räkna in högt och ljudligt. Bandet hänger på och en underbar stämning spred sig i lokalen likt en dimma en tidig sommarmorgon. Gangstern sitter vid ett minimalt trumset, inte till utrustningen men det är storleksmässigt litet, ett barntrumset helt enkelt. Så enkelt men resultatet blir något utöver det vanliga. en enorm variation i låtarna, en grym kreativitet och framför allt ett musikkunnande på de medverkande som går mig överhuvudet. Att kunna lira så många instrument så bra. Jag tänker först på Gangstern Hawksley men även på hans saxofonist/tvärflöjtist/basist/harmonica spelande köraren Christensen från Canada. Han är den personen som lätt hade platsat i ett fika rum på MIT diskuterandes strofer ur boken "Kvantfysik för oss som räknar det i sömnen" (fotnot: Boken har en uppföljare vid namn "Anteckningar gjorda av Rainman").
Jag är besviken på mig själv att jag inte kan beskriva det bättre och framför allt att jag inte har utrustning så jag kan spela in både ljud och bild material för att ge stöd i mitt påstående att detta var en av de bästa konserterna jag sett på mycket länge.
För övrigt kan jag säga att Loppen är en skön konsert ställe
Christiania är inte så skrämmande som jag trodde
Att jag är förundrad över varför hela Europa utom Sverige har helgdag idag
och jag avslutar med att skänka ett av de största tacken som lämnat mina läppar till Martin Larsson, min musikguru, min mentor till bra ny musik, dessutom är han en übergo vän. Keep on convincing me bro'!!!
Dagens kommentar: Det finns en tidning där man kan sälja saker och tillika köpa saker. Om du känner för att göra dig av med din uppstoppade svärdfisk finns där möjligheter. Där köpte jag begagnade pianon, köpte pianon från hela området. Till slut hade jag 5000 i trädgården. Det är ju en stor brandfara speciellt med tanke på alla djuren som bor där. Så för att göra mig av med några, för jag behöver inte 5000 pianon, byggde jag en bro. Jag kom i tidningen för min insats men mest för att varje gång du går över bron spelas en melodi som jag skrivit. Och naturligtvis får jag royalty varje gång någon går över. (Fri översättning av Hawksley Workman's mellansnack)
Akta dig så du inte dör
De få saker jag hatar är lätträknade och går förmodligen att få plats på en inte allt för muterad hand.
Bland det värsta jag vet är personer som går runt och hostar på offentliga platser såsom bussar, restauranger, arbetsplatser, fotbollsplaner och dylikt. Detta hat har kommit med åren och i skrivandets stund är det enormt. Det är dessutom motsägelsefullt då jag de senaste dagarna ägnat mig åt just detta illdåd. Jag har världens hosta men har inte råd eller tid att vara hemma för att kurrera den då jag vet att det kommer ta en vecka eller två.
Att sitta på en full buss (utan bastu aggregat denna gången) och hosta är sjukt pinsamt. Jag hatar mig själv för det. Hade här funnits en spegel hade jag tittat manande på mig och försökt få mig att gå av bussen på nästa hållplats. Nu får jag istället ta emot de blickarna från andra personer som delar min åsikt. Jag funderar skarpt på att göra som Mr. Bean och låtsas att jag är en person som sitter bredvid den hostande personen. Som jag naturligtvis inte känner och avskyr lika mycket som alla andra. Istället för detta skådespeleri sitter jag nu med huvudet nersänkt och försöker komma på knep för att inte hosta.
De knep jag testar är:
- snyta mig (funkar inte)
- Harkla mig (funkar inte)
- Svälja extremt mycket extremt ofta (funkar inte)
- Andas långa och långsamma andetag (funkar inte)
- andas korta och snabba andetag (funkar sämst, jag är nära på att svimma)
- sluta andas helt (funkar bra tills jag tror jag ska dö)
- ta tabletter (är gott men ökar hostan)
det hela når sin kulmen när jag är nära att hosta ut lungorna och Robert säger "akta dig så du inte dör".
Men idag så mår jag bättre och det är snart helg!
Dagens kommentar: För att visa, att man inte alls blev rädd när man hoppade till, kan man hoppa upp och ner ett par tre gånger liksom för att motionera sig.
Bastubussen
En nyhet har presenterats av Skånetrafiken. Det är med skandinaviska influenser som skapat denna nyhet, denna fluga som inte bara sitter på väggen utan befinner sig i närheten av din näsa eller dina öron 24/7. En fluga som du inte kan smälla till hur mycket du ens önskar. Inte ens med DN's söndagsnummer. Du försöker med radar men för bara tankarna till Joddla med Siv's låt knudor på min snolle (ursäkta ordvalet men så heter låten). Joddla med Siv som är mångas favoritband men således också flera personer som inte uppskattar deras tongångar överhuvudtaget.
Denna nyheten gäller en bussresa i tisdags från Höganäs till Helsingborg. En resa som kan relateras till a visit to hell. Ett besök som försökt skildras av Dante Alighieri redan i början på 1300-talet men inte förrän i tisdags så gick det att förstå hur det är i det riktiga helvetet. Dantes berättelse handlar om nio (tio om man räknar vestibulen) kretsar och man hamnade antingen i den ena eller den andre kretsen beroende på hur man agerat under sitt jordliga liv. Jag hamnade utan att ens ha dött i två av dessa kretsarna. Inte på grund av vad jag gjort utan bara av att ha oturen att åka med fel buss. De kretsar jag tänker på är den första kretsen där de som är födda innan kristus håller till. De är inte deras fel att de hamnar där men ändå så förblir de förvisade till helvetet väldigt ofrivilligt och oundvikligt. Som jag när det är ända bussen jag kan ta för att vara i Helsingborg i tid. Den andra kretsen jag känner igen mig i är den sjätte kretsen där kättarna brinner i öppna gravar i all evighet. Inte för att jag har motsatt mig någon tro eller för den delen accepterat någon tro. Men ändå fick jag brinna i en öppen grav i hela 40 minuter. Inte riktigt en evighet men det kändes som en lång lång tid.
Du kanske börjar förstå att det var en bussresa med en oanad värmetillströmning där varje stopp som tidigare dagar varit hatade för att ta för lång tid istället kom som en befrielse i och med den lilla strömma luft som passerade bussen till den enda lediga platsen vid min påstigning, längst bak. Det var så varmt så jag kunde se folk grimasera illa. Person på person gick fram till chauffören och tiggde och bad på sina bara knän för att han skulle slå på air condition systemet. Men svaret blev lika konsekvent som besviket, systemet var ur funktion. På vägen tillbaka från chauffören kunde jag se personernas tankar om vart gränsen för offenlighetsprincipen går, var nivån ligger för hur mycket kläder man kan ta av sig innan det blir straffbart. Och med tanke på vissa sommras mode så kunde flertalet tagit av sig rätt mycket.
Som tur är behålls alla kläder på och efter en evighet stannar bussen på hållplatsen helsingborg lasarettet.
slutet gott, allting vått skulle man kunna säga om jag svettades så mycket men det var inte så farligt som det ordet beskriver.
Dagens kommentar: "Har du inte bloggat färdigt idag"- Bent Bredborg
fotnot:
dantes resa har först sju kretsar för att sedan skicka dig vidare till skärselden där de ganska väl kända sju stegen finns.
Stolt som en tupp
Okej, det här har egentligen inte med någonting att göra men jag måste berätta att jag är otroligt stolt över min lillebror Johan. Han och hans band har efter mycket om och men släppt en skiva som nu i dagarna recenserats i b.la. HD.
så här lyder recensionen.
Publicerad 2 maj 2008 kl 04:00
så här lyder recensionen.
Publicerad 2 maj 2008 kl 04:00
Faithful Darkness: In shadows lies Utopia
Faithful Darkness: In shadows lies Utopia, betyg: 4
Metal (RoastingHouse/Universal)
1999 lämnade Jimmy Persson trummorna i Soilwork för att i stället satsa på gitarrspel och låtskrivande. Resultatet blev Faithful Darkness och nu finns Höganäsbandets debut ute.
Och jag gillar det jag hör. Vi pratar stenhård metal i trakterna av nämnda Soilwork. Band som In Flames och Arch Enemy finns också bland inspirationskällorna.
Förutom att de är väldigt duktiga musiker har Faithful Darkness skapat stora arrangemang och en spännande mix av brutal metal och vackra melodier, Erik Nilssons mäktiga growlande och Jimmy Perssons melodiska stämma, Martin Langens vildsinta trummor och Andrea Greens snygga keyboards.
En fascinerande metalplatta och en mycket imponerande debut.
Det är lovande ord för att vara nykomlingar på en stenhård marknad.
Jag håller tummarna att framtida inlägg på denna bloggen handlar om turnéliv och hur det är att ha en rockstar till lillebror.
Vardagsmotion
Rapport efter rapport kommer med varningar om hur fet medelsvensson håller på att bli. Det finns oändligt många tips i kvällstidningarna hur man ska komma till form till sommaren som enligt kalendern bara ligger en månad bort. Att träna för att må bra istället för att bli bra är numera ett folkligt uttal. Allt detta har runnit av mig som vatten på en gås. Men först nu efter min första fotbollsträning på nästan två år börjar vattnet förvandlas till olja. Jag började i och för sig redan innan den nämnda domedagsträningen med att gå i trappor istället för att ta hissen, att cykla på jobb istället för att låna tjänstebil eller moped, jag går nästan vart jag än ska i Helsingborg. Jag har till och med varit med lite på tjejernas träningar. Okej, varit med kanske är att överdriva. Jag har stått i vägen för en del bollar men det är svårt att lasta mig för att göra det frivilligt, stå ivägen alltså. Men detta till trots så gick det inte mer än tio minuter innan jag började få kramp i vaderna. Japp, det är vaderna som i plural och det menas alltså med att det var kramp i BÄGGE vaderna. Det var nästan lika läskigt som den gången jag blev tacklad av en utrusande målvakt, han stukade foten på mig och så fick jag kramp samtidigt. Trodde i det ögonblicket att foten var bruten. Önskar nästan att jag hade gjort det igår, en anledning att gå av planen. Kanske inte en anledning att klaga med inför tränarna utan mer en förklaring för mig varför det gick som det gick på träningen.
Så jag får nog utöka min vardagsmotion med att tillbringa halva lunchen i löpspåret.
dagens kommentar: man kan mycket väl hålla sig med nostalgi så länge man inte lever i det förflutna.
Måste förresten nämna en grej som hände igår innan jag avslutar detta inlägg. Jag satt på jobb och under en rast så pratade jag med min gode vän DeLarsson på msn. Han började lura mig med en det ena och en det andra och när jag var halvvägs borta mot födärvet så avslöjade han sig att han bara dribblade med mig. Han dribblade som Dunga, brutalt men smidigt.
Det hela fortsatte till kvällen och hade han inte bett om ursäkt hade detta inlägg handlat om något helt annat med en lite bittskare ton.
Men det är lugnt nu buddy!
Stenen och snäckan
Jag sitter ännu en eftermiddag och ser solen skina utanför och värmen strålar genom fönstret men når mig inte. det krävs mycket för att få mig varm idag tycks det som. En bastu möjligvis men jag tror ändå inte att ens ett besök i bandugn 26 på pulververket hade gjort några underverk idag.
Men det som får mig lite ljummen i varje fall är den sten och snäckan ovanpå denna som befinner sig under min skärm. Jag börjar förstå kontorsråttor som har bilder och liknande på nära och kära för att pigga upp på trötta dagar och det är precis vad dessa två ack så ringa objekt gör med mig. De piggar upp. Stenen och fick jag av en underbart glad liten tjej som bara ger och ger energi. Snäckan fick jag av en äldre tjej som gör livet värt att leva. Själva överlämnandet av objekten var inte så formell som den meningsformen jag använder mig av idag utan det skedde helt sonika på stranden i Rydebäck efter en underbar middag med folk som dels gillar mitt sällskap och omvänt som jag gillar att ha som sällskap.
Jag och de två tjejerna vandrade nere vid strandkanten och gjorde diverse hyss och skojade. Tog otroligt roliga foton och allmänt bara njöt av livet. Jag brydde mig inte en sekund på de saker jag är tvungen att göra eller de upplevelser jag missade genom att vara här. Jag var i min egna bubbla som utgjorde en tremannashow utan dess like.
Så utan att likna katten gustav förmycket så säger jag att jag starkt ogillar måndagar men välkomnar minnen som dessa med öppen famn.
Snart är det tisdag...
Dagens kommentar: Livet handlar om att känna rätt personer
Men det som får mig lite ljummen i varje fall är den sten och snäckan ovanpå denna som befinner sig under min skärm. Jag börjar förstå kontorsråttor som har bilder och liknande på nära och kära för att pigga upp på trötta dagar och det är precis vad dessa två ack så ringa objekt gör med mig. De piggar upp. Stenen och fick jag av en underbart glad liten tjej som bara ger och ger energi. Snäckan fick jag av en äldre tjej som gör livet värt att leva. Själva överlämnandet av objekten var inte så formell som den meningsformen jag använder mig av idag utan det skedde helt sonika på stranden i Rydebäck efter en underbar middag med folk som dels gillar mitt sällskap och omvänt som jag gillar att ha som sällskap.
Jag och de två tjejerna vandrade nere vid strandkanten och gjorde diverse hyss och skojade. Tog otroligt roliga foton och allmänt bara njöt av livet. Jag brydde mig inte en sekund på de saker jag är tvungen att göra eller de upplevelser jag missade genom att vara här. Jag var i min egna bubbla som utgjorde en tremannashow utan dess like.
Så utan att likna katten gustav förmycket så säger jag att jag starkt ogillar måndagar men välkomnar minnen som dessa med öppen famn.
Snart är det tisdag...
Dagens kommentar: Livet handlar om att känna rätt personer
Vinnaren
Jag lovade att återkomma med en vinnare i tävlingen "Dvärgar med dynamit som gör livet surt för Pelle" . Den vinnaren är ingen mindre än dvärg nummer tre som hade ett övertag redan från starten.
Man kan säga att Scudmissilerna har återvänt.
Ett grattis till den lille djävulen och lycka till med framtida göra-livet-surt aktiviteter.
Man kan säga att Scudmissilerna har återvänt.
Ett grattis till den lille djävulen och lycka till med framtida göra-livet-surt aktiviteter.
