Stenen och snäckan
Jag sitter ännu en eftermiddag och ser solen skina utanför och värmen strålar genom fönstret men når mig inte. det krävs mycket för att få mig varm idag tycks det som. En bastu möjligvis men jag tror ändå inte att ens ett besök i bandugn 26 på pulververket hade gjort några underverk idag.
Men det som får mig lite ljummen i varje fall är den sten och snäckan ovanpå denna som befinner sig under min skärm. Jag börjar förstå kontorsråttor som har bilder och liknande på nära och kära för att pigga upp på trötta dagar och det är precis vad dessa två ack så ringa objekt gör med mig. De piggar upp. Stenen och fick jag av en underbart glad liten tjej som bara ger och ger energi. Snäckan fick jag av en äldre tjej som gör livet värt att leva. Själva överlämnandet av objekten var inte så formell som den meningsformen jag använder mig av idag utan det skedde helt sonika på stranden i Rydebäck efter en underbar middag med folk som dels gillar mitt sällskap och omvänt som jag gillar att ha som sällskap.
Jag och de två tjejerna vandrade nere vid strandkanten och gjorde diverse hyss och skojade. Tog otroligt roliga foton och allmänt bara njöt av livet. Jag brydde mig inte en sekund på de saker jag är tvungen att göra eller de upplevelser jag missade genom att vara här. Jag var i min egna bubbla som utgjorde en tremannashow utan dess like.
Så utan att likna katten gustav förmycket så säger jag att jag starkt ogillar måndagar men välkomnar minnen som dessa med öppen famn.
Snart är det tisdag...
Dagens kommentar: Livet handlar om att känna rätt personer
Men det som får mig lite ljummen i varje fall är den sten och snäckan ovanpå denna som befinner sig under min skärm. Jag börjar förstå kontorsråttor som har bilder och liknande på nära och kära för att pigga upp på trötta dagar och det är precis vad dessa två ack så ringa objekt gör med mig. De piggar upp. Stenen och fick jag av en underbart glad liten tjej som bara ger och ger energi. Snäckan fick jag av en äldre tjej som gör livet värt att leva. Själva överlämnandet av objekten var inte så formell som den meningsformen jag använder mig av idag utan det skedde helt sonika på stranden i Rydebäck efter en underbar middag med folk som dels gillar mitt sällskap och omvänt som jag gillar att ha som sällskap.
Jag och de två tjejerna vandrade nere vid strandkanten och gjorde diverse hyss och skojade. Tog otroligt roliga foton och allmänt bara njöt av livet. Jag brydde mig inte en sekund på de saker jag är tvungen att göra eller de upplevelser jag missade genom att vara här. Jag var i min egna bubbla som utgjorde en tremannashow utan dess like.
Så utan att likna katten gustav förmycket så säger jag att jag starkt ogillar måndagar men välkomnar minnen som dessa med öppen famn.
Snart är det tisdag...
Dagens kommentar: Livet handlar om att känna rätt personer
Kommentarer
Trackback
