Vardagsmotion


Rapport efter rapport kommer med varningar om hur fet medelsvensson håller på att bli. Det finns oändligt många tips i kvällstidningarna hur man ska komma till form till sommaren som enligt kalendern bara ligger en månad bort. Att träna för att må bra istället för att bli bra är numera ett folkligt uttal. Allt detta har runnit av mig som vatten på en gås. Men först nu efter min första fotbollsträning på nästan två år börjar vattnet förvandlas till olja. Jag började i och för sig redan innan den nämnda domedagsträningen med att gå i trappor istället för att ta hissen, att cykla på jobb istället för att låna tjänstebil eller moped, jag går nästan vart jag än ska i Helsingborg. Jag har till och med varit med lite på tjejernas träningar. Okej, varit med kanske är att överdriva. Jag har stått i vägen för en del bollar men det är svårt att lasta mig för att göra det frivilligt, stå ivägen alltså. Men detta till trots så gick det inte mer än tio minuter innan jag började få kramp i vaderna. Japp, det är vaderna som i plural och det menas alltså med att det var kramp i BÄGGE vaderna. Det var nästan lika läskigt som den gången jag blev tacklad av en utrusande målvakt, han stukade foten på mig och så fick jag kramp samtidigt. Trodde i det ögonblicket att foten var bruten. Önskar nästan att jag hade gjort det igår, en anledning att gå av planen. Kanske inte en anledning att klaga med inför tränarna utan mer en förklaring för mig varför det gick som det gick på träningen.

Så jag får nog utöka min vardagsmotion med att tillbringa halva lunchen i löpspåret.

dagens kommentar: man kan mycket väl hålla sig med nostalgi så länge man inte lever i det förflutna.


Måste förresten nämna en grej som hände igår innan jag avslutar detta inlägg. Jag satt på jobb och under en rast så pratade jag med min gode vän DeLarsson på msn. Han började lura mig med en det ena och en det andra och när jag var halvvägs borta mot födärvet så avslöjade han sig att han bara dribblade med mig. Han dribblade som Dunga, brutalt men smidigt.
  Det hela fortsatte till kvällen och hade han inte bett om ursäkt hade detta inlägg handlat om något helt annat med en lite bittskare ton. 

Men det är lugnt nu buddy!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0