Fatty says Dance
På lördagskvällen når Faithful Darkness sin peak so far. Det är release party för deras skiva och som broder är man givetvis bjuden. Folk strömmar till och jag börjar undra om det finns tillräckligt med folk utanför folkparken för att sköta de samhällsviktiga funktionerna. Men det var inte den enda behållningen av lördagskvällen. Ett sms och en avlägsen tvekan som byts till förväntningar om en magisk söndagsafton. Det är givetvis den otroligt hypade konserten med Hawksley Workman på Loppen, Christiania, Köpenhamn jag pratar om. Bara det enkla faktum att det är på Christiania kan får vem som helst att rygga och komma på diverse sjuka anledningar att stanna hemma. Men vad de hade missat något. En otrolig konsert, kan vara den bästa jag hört på länge.
Efter en oplanerad för-konsert från Christiania Jazz-club så tågar en upp hottad David Letterman kopia vid namn loonley, en vad som tycks vara en forskare vid MIT med en saxofon, en ny vaken violinist, en tuffing till tös samt en person som skulle kunna komma in på festen endast-klädda-som-gangsters-från-30-talet, in på scen. Gangstern sätter sig vid det minsta trumset jag sett och börjar räkna in högt och ljudligt. Bandet hänger på och en underbar stämning spred sig i lokalen likt en dimma en tidig sommarmorgon. Gangstern sitter vid ett minimalt trumset, inte till utrustningen men det är storleksmässigt litet, ett barntrumset helt enkelt. Så enkelt men resultatet blir något utöver det vanliga. en enorm variation i låtarna, en grym kreativitet och framför allt ett musikkunnande på de medverkande som går mig överhuvudet. Att kunna lira så många instrument så bra. Jag tänker först på Gangstern Hawksley men även på hans saxofonist/tvärflöjtist/basist/harmonica spelande köraren Christensen från Canada. Han är den personen som lätt hade platsat i ett fika rum på MIT diskuterandes strofer ur boken "Kvantfysik för oss som räknar det i sömnen" (fotnot: Boken har en uppföljare vid namn "Anteckningar gjorda av Rainman").
Jag är besviken på mig själv att jag inte kan beskriva det bättre och framför allt att jag inte har utrustning så jag kan spela in både ljud och bild material för att ge stöd i mitt påstående att detta var en av de bästa konserterna jag sett på mycket länge.
För övrigt kan jag säga att Loppen är en skön konsert ställe
Christiania är inte så skrämmande som jag trodde
Att jag är förundrad över varför hela Europa utom Sverige har helgdag idag
och jag avslutar med att skänka ett av de största tacken som lämnat mina läppar till Martin Larsson, min musikguru, min mentor till bra ny musik, dessutom är han en übergo vän. Keep on convincing me bro'!!!
Dagens kommentar: Det finns en tidning där man kan sälja saker och tillika köpa saker. Om du känner för att göra dig av med din uppstoppade svärdfisk finns där möjligheter. Där köpte jag begagnade pianon, köpte pianon från hela området. Till slut hade jag 5000 i trädgården. Det är ju en stor brandfara speciellt med tanke på alla djuren som bor där. Så för att göra mig av med några, för jag behöver inte 5000 pianon, byggde jag en bro. Jag kom i tidningen för min insats men mest för att varje gång du går över bron spelas en melodi som jag skrivit. Och naturligtvis får jag royalty varje gång någon går över. (Fri översättning av Hawksley Workman's mellansnack)
Efter en oplanerad för-konsert från Christiania Jazz-club så tågar en upp hottad David Letterman kopia vid namn loonley, en vad som tycks vara en forskare vid MIT med en saxofon, en ny vaken violinist, en tuffing till tös samt en person som skulle kunna komma in på festen endast-klädda-som-gangsters-från-30-talet, in på scen. Gangstern sätter sig vid det minsta trumset jag sett och börjar räkna in högt och ljudligt. Bandet hänger på och en underbar stämning spred sig i lokalen likt en dimma en tidig sommarmorgon. Gangstern sitter vid ett minimalt trumset, inte till utrustningen men det är storleksmässigt litet, ett barntrumset helt enkelt. Så enkelt men resultatet blir något utöver det vanliga. en enorm variation i låtarna, en grym kreativitet och framför allt ett musikkunnande på de medverkande som går mig överhuvudet. Att kunna lira så många instrument så bra. Jag tänker först på Gangstern Hawksley men även på hans saxofonist/tvärflöjtist/basist/harmonica spelande köraren Christensen från Canada. Han är den personen som lätt hade platsat i ett fika rum på MIT diskuterandes strofer ur boken "Kvantfysik för oss som räknar det i sömnen" (fotnot: Boken har en uppföljare vid namn "Anteckningar gjorda av Rainman").
Jag är besviken på mig själv att jag inte kan beskriva det bättre och framför allt att jag inte har utrustning så jag kan spela in både ljud och bild material för att ge stöd i mitt påstående att detta var en av de bästa konserterna jag sett på mycket länge.
För övrigt kan jag säga att Loppen är en skön konsert ställe
Christiania är inte så skrämmande som jag trodde
Att jag är förundrad över varför hela Europa utom Sverige har helgdag idag
och jag avslutar med att skänka ett av de största tacken som lämnat mina läppar till Martin Larsson, min musikguru, min mentor till bra ny musik, dessutom är han en übergo vän. Keep on convincing me bro'!!!
Dagens kommentar: Det finns en tidning där man kan sälja saker och tillika köpa saker. Om du känner för att göra dig av med din uppstoppade svärdfisk finns där möjligheter. Där köpte jag begagnade pianon, köpte pianon från hela området. Till slut hade jag 5000 i trädgården. Det är ju en stor brandfara speciellt med tanke på alla djuren som bor där. Så för att göra mig av med några, för jag behöver inte 5000 pianon, byggde jag en bro. Jag kom i tidningen för min insats men mest för att varje gång du går över bron spelas en melodi som jag skrivit. Och naturligtvis får jag royalty varje gång någon går över. (Fri översättning av Hawksley Workman's mellansnack)
Kommentarer
Trackback
