smärta

jag har ont. Något så otroligt ont. Alla jävla s.k. muskler i överkroppen gör sig ständigt påminda med sin ständiga kontakt med nervsystemet som får en msnkonversation mellan två 14 åringar att gå i slowmotion.

Anledningen är att min chef behöver gå ner tio kilo på ett år för sitt blodtryck. Din snabba kommentar lyder förmodligen "din chef ska förlora vikt, du tränar. Smart Pelle, riktigt smart denna gången".

Vilken anledningen än må vara till min nyvunna tillit till chefen så tränar vi under lunchen.

Jag sammanfattar första halva veckan såhär:
-jag får längre lunch = tränar på betald arbetstid
-jag kommer närmare chefen och förhoppningsvis närmare en fast anställning
-jag kommer i form
-jag har slutat äta lunch vilket resulterar i insparade lunchpengar


och så slutligen... JAG FÅR TOK ONT!!!

Jag känner mig som en skadeskjuten get, jag väntar bara på nackskottet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0