conclusion

När man pratar gruppdynamik finns det ett ord som fastnat hårt på min näthinna. Synergi effekten. Mitt mål med alla gruppsituationer är att uppnå denna effekt, ungefär som att budhisterna vill uppnå Nirvana.

Inom fysiken säger man att synergi är när två eller flera krafter tillsammans bildar en "större" kraft än krafternas individuella kraft ihopräknat.

Överför man detta till gruppdynamik så kan man säga att ett individuellt sett medelmåttligt fotbollslag kan slå ett individuellt bättre lag om det medelmåttliga laget uppnår synergi effekten som gör att alla kämpar för varandra och att det finns en glädje som tillåter personer att göra misstag. För tillåts man att göra misstag så gör man färre misstag än om man hela tiden måste tänka på att inte göra misstag för att platsa i laget.
  
Att sträva efter nirvana är en livsuppgift och inget man gör på en eftermiddag, lika så med synergieffekten. För att uppnå detta måste allt stämma i gruppen rent socialt. Man måste ha en förståelse för allas viljor och allas viljor måste vara ute i det öppna. Det funkar inte att en bara vill spela för skojsskull och en vill bli bästa laget i universum om man räknar bort Ursa minor för de kan ingen rå på. Man måste ha en förståelse, och den är svår att få. Det är likadant på en arbetsplats och därav alla företag som livnär sig på teambuilding. Många tycker det är skit och går bara dit för att de måste, men även då så uppnår de något. De visar sin inställning och sin vilja att hjälpa andra. Oftast rycks man med och det blir den beste dagen i deres liv.

Det handlar alltså om att de bra ska hjälpa de mindre bra, de starka ska lyfta de svaga helt enkelt.

detta gäller både i ens eget förhållande som på arbetsplatsen och i föreningslivet.


Detta är mina tankar, jag kan ha fel och tar gärna en diskussion i så fall...

dagens kommentar: låt prestigen leva