conclusion

Jag har sagt det förr och säger det igen att jag har turen att ha helt fantastiska vänner. Men dock sticker vissa ut mer än andra då och då.

Nu i lördags stack en av mina bättre vänner ut på ett helt grymt sätt. Det hela började med en grillkväll på IP med godmat och lite öl. Det blev mycket hängande för min del och hade tyvärr inte orken att mingla rundor som jag brukar vilket alltid gör festerna lite mer omväxlande. Men jag fick efter ett tag ordentligt trevligt sällskap. Först flickvännen och hennes syster, det är alltid skoj att se hur bra de passar ihop. De har verkligen roligt åt samma saker. Får mig att tänka på min egen bror som jag träffar på tok för sällan. Men den 10:e maj är det dags, min födelsedag samt deras releaseparty! 
   Men efter att ha pratat med de båda systrarna så bestämde vi oss för att komma närmare de andra och sagt och gjort så stod vi bredvid Herr Müller och DeLarsson. Två über goa killar men den ena lite bättre än den andra i mina ögon. Det faller naturligt vis på DeLarsson. Han drog historier och underhöll på ett sätt som bara han kan. Först tänkte jag "jäklar vilket flow grabben är i" men sedan så kom jag på att så är han mest hela tiden. Han drog berättelsen om hur han har läst om att vårda skägget då han är helt rakad på skallen. Och för att vårda skägget så skulle han använda schampo och balsam. Han har varit rakad ett tag om jag förstått det rätt och chocken när han kom till hårvårdshyllan/orna var förmodligen stor. Ett mycket stort urval satte stop för hans snabbshoppings-tankar. Efter mycket letande och avvägande så ställde han sig i kö med två flaskor hårvårdsprodukter och div. andra prylar som också skulle bringa en vardaglig lycka i hemmet. Han betalade glatt och jag fantiserar att han skuttade hem som en glad pojke på väg hem till ett långt sommarlov. Men när han packar upp så ser han att han köpt två flaskor schampo och absolut inget balsam. Det är här jag får tankar om hur man sitter som kassörska och blippar varor hela dagarna och tänker på annat. Helt plötsligt hälsar man på en rakad kille med lite lite skägg, inget speciellt här heller tänker kanske kassörskan men så köper han två flaskor schampo. Visst kan det vara till en flickvän eller hund men den första tanken måste vara så otroligt rolig.

Men kvällens lycka slutade inte här, han lockade iväg mig och flickvännen (för jag kan inte slita mig från henne, måste lära mig det snart :P) till en konsert med en man jag aldrig hört tidigare, Tomas Andersson Wij. Han är en poet och musiker av dignitet. En helt underbar konsert som jag aldrig hade gått på om det inte varit för just DeLarsson. Jag stod och lyssnade på texterna för första gången tack vare att DeLarsson har fått mig att inse vikten av ord igen. Jag lyssnade på gitarren för att DeLarsson fått mig att inse hur viktigt det instrumentet kan vara. Det hela var som en skolavslutning där läraren stolt låter eleven stoltsera med sin nyvunna kunskap. Jag fick en helt otroligt skön känsla i kroppen av att stå och lyssna på denna ensamma man med sin gitarr på scen. Texter om sorg och glädje, om förluster och saknad, om nästan allt.

Nu kanske du tror att kvällen borde vara slut. Det hade den varit om jag inte kännt just DeLarsson.

För det han gör när vi kommer ut kommer gå till historien som det skönaste någonsin. Jag och DeLarsson står och väntar på karro som träffat en kompis inne på tivoli. Där står också en lite lätt vilsen tjej med ett block i handen. Hon letar lite runt omkring och när hon hör oss diskutera musiken så kommer hon fram och säger att hon är en reporter från Extra och frågar vad vi tyckte om konserten. Vi börjar berätta lite mystiskt och säger inte våra namn, mart.. ehm.. cool kille nummer ett har en grym kunskapsbas om musik och jag berättade detta också för reporter Maria. Hon tvekar lite i intervjun eftersom det inte här hennes musik. DeLarsson a.k.a. cool kille nummer ett tar över blocket och pennan och börjar fråga och skriva. Han tar över intervjun och skriver ner många punkter och ställer sjukt bra och roliga frågor. När vi kör fast lite tar han sig friheten att gå fram till ett annat par och intervjua dem. Bara DeLarsson kan göra något sådant skoj. Jag får tyvärr inte vara med mer då jag är tvungen att jobba ett pass på Tempel men glädjen som infann sig under kvällen fram tills dess är i stort sett enbart tack vare DeLarsson.

Jag hoppas inte detta ses som "tvångsskrivet" då martin DeLarsson i stort sett aldrig tidigare blivit nämnd i min blogg vilket han borde. Men detta är ren fakta från vad som hände i lördags.
Jag hade en grym kväll och det är tack vare dig min vän, det är en ära att känna dig och jag hoppas du fortsätter att lära mig allt du kan om musik och livet även om jag aldrig kommer nå upp till din kunskapsnivå. Keep on rockin my friend!

Vill du som läsare lära dig mer om musik, livet och allt i största allmänhet så ska du absolut kolla in DeLarssons blogg som är en fröjd för ögat.

dagens kommentar: en optimist köper sig en ny plånbok för sin sista sedel