conclusion

Råå DIF - Torna Hällestad 3-0 (0-0)

Regnet har fallit över Helsingborg med spridda skurar under dagen. Jag står ensam i omklädningsrummet. Min ljusblå matchtröja med nummer 2 till 11 sitter som gjutet. Det är match och spänningen har varit i min kropp sedan morgonen. Uppvärmningen blev den klassiska, ut och jogga ett par vändor. Lite passningar och nedtagningar, vilket förövrigt är svårt då jag måste hinna ifatt bollen jag själv slagit och dessutom komma förbi den i lagom tid för att ta ner den snyggt. Motståndarna ser starka ut. Jag känner en viss oro i kroppen. Jag vet att ett helt Dam U lag inte rådde på dem på deras hemma arena men detta är San Siro, här kan under hända.

Första halvlek har lite trevande spel. Jag pressar lite väl lågt vilket gör att bollen för det mesta ligger still på mitt plan. När jag väl börjar närma mig den och tar tag i matchen så lyckas jag med stor framgång driva ner till straffområdet och gör mig redo för skott. Vad var det nu Micke, Per och Martin sa... behåll farten. Och det gör jag, i den grad att jag springer förbi målet och hinner nätt och jämt få stopp på min X2000 framfart innan bäcken tar mig till Råå hamn. Sedan inträffar en katastrof, att deras målvakt kan ta så otroligt lång tid på sig att slå en utspark är skandalöst. Och ännu värre är att domaren inte ens kollar åt det hållet. Det är som om han inte är närvarande.

Halvtidsvilan kommer lägligt. Mina ben känns som gelé efter att stått still i 34 minuter. Jag säger till mig själv att jag måste använda deras ytor som är i stort sett hela deras planhalva. Jag nickar förstående till mina egna reflektioner och inflikar att pressen måste bli hårdare.

Andra halvlek förlöper i tjugo minuter med böljande spel. Jag blandar mina insatser med ömsom glänsande spel och ömsom spel som hade fått en P7 spelare att gråta av prestationsförnedring. Dock tar jag tag i matchen till sista kvarten och i sann SMO anda så tar jag bollen (som för övrigt inte lämnat mittpunkten). Jag driver bollen med en fantastisk hastighet, min blonda kalufs fladdrar i vinden och fåglar och andra djur som belamrat motståndarnas planhalva eftersom där inte varit någon aktivitet de senaste timmarna flyger bort som bowlingkäglor. Jag kommer närmare målet och laddar för en rakabajsare. Bang! 1-0 till Råå DIF!! Pelle gör målet och assist är ingen mindre än Pelle. Nu har det lossnat. Pelle gör både 2 och 3-0 i loppet av 5 minuter. Inte helt regelrätt då avsparken har mycket att önska men domaren blåser inte för något så jag kör på.

Matchen slutar 3-0 och en äkta hattrick av mig själv plus bra spel i 15 minuter gör att jag som tränare är väldigt nöjd över min insats. Det vi bör ta med oss från matchen är den O-sviktande inställningen som jag hade under hela matchen trots perioder av tung psykisk press från deras håll.

Nu siktar vi in oss på en match mot Staffanstorp efter en helg med vila och uppladdning.

Startuppställning:

     ---

---    ---   ---  ---

---   Pelle --- ---

      ---  ---

Avbytare:

---

---

---

---

Väder: regn och lite kyligt

Publik: där var två tanter som kollade men de gick efter 2 minuter.

Dagens Pelle: gör en lyckad match med tanke på att Torna lämnat WO.