En underbar Söndag
Solen steker och har så gjort sedan tidig morgon. Vinden är kylande men svag på Dösjöbro's idrottsplats. Jag glider in på parkeringen och ser planen framför mig, den är grön och fin, matchstämningen känns inom mig. Idag gäller det, vinst och vi är med och slåss om serie seger. Förlust, och vi får sikta in oss på.. ja jag vet inte vad för vinna serien är vad både jag och spelarna vill. Framför allt så vill mina "chefer" det. Den pressen är en tung väska att bära men samtidigt så otroligt inspirerande. Jag kan inte slappna av en sekund, måste vara med på allt som händer för att om möjligt komma med ett bra råd eller bara peppa spelarna att fortsätta kämpa på. Det är match.
Vi är på plats i god tid och spelarna bytar om och jag skriver i matchrapporten med AW som uppläsare av person-nummer. Det är en hel del nummer som vi går igenom. För varje namn som plitas ner på pappret så kommer vi närmare matchstart. Nervositeten har smygit sig på redan i bilen på vägen hit men det är först när jag ska gå in och prata om dagens match som den verkligen slår mig som en högerkrok av legenden Ali. Jag tar mig igenom mitt tal, lite fadäser men det får man ta. Jag kan inte vara mig själv riktigt, lika skämtsam och sprallig som jag brukar. Det måste falla en stämning av seriositet och spänning över gänget spelare som sitter framför mig. De måste få samma matchnervositet eller taggning som jag har. Men ett och annat skämt kommer för att liva upp det hela. Inte vara för seriöst heller. Allt måste vara perfekt.
Tjejerna ställer sig på matchplan och kickar. Jag vankar runt som en skadeskjuten anka som letar efter något vettigt att göra. Det är nästan 40 minuter till match, jag hänger på i början och kickar lite i ringen. går inte så bra för mig så jag lägger av rätt så fort. Våra motståndare är inte ute än, jag lägger upp banorna och spelarna joggar igång. Det är 30 minuter till match och motståndarna rultar ut på plan. De ser lite avslappnade ut men skenet kan bedra. Jag lägger inte mer energi på dem, det är vår match, det är vi som ska spela vårt spel, det är vi som ska vinna.
Vi går in i omklädningsrummet, tjejerna börjar se lite laddade ut. "Tänk på alla bra saker ni kommer göra under matchen". Tystnaden har sänkt sig och spelarna sluter ögonen och tänker, fokuserar. Jag ser framför mig hur Malin och Amelie gör mål, mittfältet spelar otroligt stabilt och slår helt magnifika passningar samtidigt som backlinjen och målvakten inte har så mycket att göra men det de gör är grymt bra. Tre minuter passerar fort, matchen är nära och jag bryter tystnaden.
Tre rusher sedan ringen. Jag fokuserar på att kämpa, spela runt bollen, våga skjuta och att vi kommer vinna detta. SKA VI VINNA?!!? JAAA!!! ett, två, tre.. FORZA RÅÅ!!!!
Matchen är igång.
Vi spelar otroligt bra och har flera bra spelvändningar samtidigt som vi på ett varierat och mogen sätt spelar oss igenom deras mittfält för att lägga en djupledsboll som genomskärare av deras backlinje. Direkt sätter vi ribban. Vi kommer vinna och så gör vi också. 5-1 mot serieledarna är bara att tacka och ta emot. En enormt bra match från alla inblandade, spelar höjde sig och spelare presterade precis så som de ska prestera.
Det var den perfekta matchen, både uppladdning, inställning och resultat.
GÖTT JOBB TJEJER!!!
Vi är på plats i god tid och spelarna bytar om och jag skriver i matchrapporten med AW som uppläsare av person-nummer. Det är en hel del nummer som vi går igenom. För varje namn som plitas ner på pappret så kommer vi närmare matchstart. Nervositeten har smygit sig på redan i bilen på vägen hit men det är först när jag ska gå in och prata om dagens match som den verkligen slår mig som en högerkrok av legenden Ali. Jag tar mig igenom mitt tal, lite fadäser men det får man ta. Jag kan inte vara mig själv riktigt, lika skämtsam och sprallig som jag brukar. Det måste falla en stämning av seriositet och spänning över gänget spelare som sitter framför mig. De måste få samma matchnervositet eller taggning som jag har. Men ett och annat skämt kommer för att liva upp det hela. Inte vara för seriöst heller. Allt måste vara perfekt.
Tjejerna ställer sig på matchplan och kickar. Jag vankar runt som en skadeskjuten anka som letar efter något vettigt att göra. Det är nästan 40 minuter till match, jag hänger på i början och kickar lite i ringen. går inte så bra för mig så jag lägger av rätt så fort. Våra motståndare är inte ute än, jag lägger upp banorna och spelarna joggar igång. Det är 30 minuter till match och motståndarna rultar ut på plan. De ser lite avslappnade ut men skenet kan bedra. Jag lägger inte mer energi på dem, det är vår match, det är vi som ska spela vårt spel, det är vi som ska vinna.
Vi går in i omklädningsrummet, tjejerna börjar se lite laddade ut. "Tänk på alla bra saker ni kommer göra under matchen". Tystnaden har sänkt sig och spelarna sluter ögonen och tänker, fokuserar. Jag ser framför mig hur Malin och Amelie gör mål, mittfältet spelar otroligt stabilt och slår helt magnifika passningar samtidigt som backlinjen och målvakten inte har så mycket att göra men det de gör är grymt bra. Tre minuter passerar fort, matchen är nära och jag bryter tystnaden.
Tre rusher sedan ringen. Jag fokuserar på att kämpa, spela runt bollen, våga skjuta och att vi kommer vinna detta. SKA VI VINNA?!!? JAAA!!! ett, två, tre.. FORZA RÅÅ!!!!
Matchen är igång.
Vi spelar otroligt bra och har flera bra spelvändningar samtidigt som vi på ett varierat och mogen sätt spelar oss igenom deras mittfält för att lägga en djupledsboll som genomskärare av deras backlinje. Direkt sätter vi ribban. Vi kommer vinna och så gör vi också. 5-1 mot serieledarna är bara att tacka och ta emot. En enormt bra match från alla inblandade, spelar höjde sig och spelare presterade precis så som de ska prestera.
Det var den perfekta matchen, både uppladdning, inställning och resultat.
GÖTT JOBB TJEJER!!!
Kommentarer
Trackback
