conclusion

eller kanske att vara den man är...


Det är rätt självklart för många att vara den man är.

Själv strävar jag alltid efter att vara så ärlig mot både mig själv och mot andra som jag bara kan. Detta är dock en uppgift som ibland kan bli mig övermäktig, men det kan vi ta en annan gång.

Denna gången tänkte jag berätta vad det var som fick mig att på nytt öppna ögonen för detta ämnet.

Det hela började en fredags eftermiddag då jag satt på linje 1 mot ättekulla via råå. Jag satt där för att ta mig till träningen i Laröd. Jupp, jag åkte från Höganäs till Laröd via Råå. Jag är glad jag har månadskort.

men i alla fall, på denna buss satt jag längst bak och tömde tankarna vilket går ganska fort en fredag. Då kommer helt oväntat en man, som stigit på bussen på GA torg, och sätter sig på ett säte mitt emot mig. Han har under sin väg från chauffören till sätet tittat nedlåtande på en gammaldam, två tonårstjejer och en stackars kille som satt med benen övergången för att limma på en tjej som satt på andra sidan. Han är klädd i ett rockliknande ytterplagg med skjorta och slips under som matchar dåligt både till rocken och till varandra. Hans hår är lätt lockigt och kammat på något underligt sätt. Inte mittbena och inte bakåtslick utan en hybrid av dessa båda avarter till frisyrer.

Han slår sig ner och tilltar mig i ögonen, tittar bort och sedan tittar på mig igen. Han gör en ljudlig suck och drar håret (för jag vet inte om jag kan kalla det frisyr) bakåt för att sedan kolla på klockan som ser ut att bestå mestadels av guldaktigt material. Han suckar och tittar på mig igen en kort sekund.

Du får inte tro att jag stirrade på honom, han råkade bara sätta sig på ett ställe där det är som behagligast att vila blicken.

När han för tredje gången upptäcker att jag tittar på honom börjar han muttra och räkna på sina fingrar. Karln kan inte vara någon matematiker för han kommer bara till två. Detta gör han om och om igen. Ett tag funderar jag på att säga tre och klappa honom uppmuntrande på axeln. Alla har rätt till lite personlig utveckling. Jag hinner dock aldrig utföra denna handling innan han går av med rak rygg och hög näsa.



Min första tanke när jag såg honom på bussen var att han måste vara en man med makt och cash. Men sedan kom jag på att en man i hans ställning inte åker kommunalt för att spara på miljön. Han är mer den typen som nästan kör på dig i hans nya, maffiga Mercedes SUV. Varför åkte han då buss mellan GA torg och Rönnowska med den inställningen och det beteendet?? Jag tror att han försökte vara någon annan. Han vill att andra ska tro det jag fröst trodde om honom. Han vill vara rik och fördomsfull.

Tacka gud för att jag alltid är mig själv och aldrig är fördomsfull......