conclusion

Idag är det onsdag, mitt i veckan dagen. Man är halvvägs hem (till helgen) men också halvvägs bort från den.

Varför längtar man så mycket till helgen? För att man är ledig är naturliga svaret. Men är man det egentligen?

Jag vet inte hur du brukar göra men jag samlar allt som jag ska göra som tar tid till helgen alternativt till den/de dagar jag är ledig. Är jag ledig då? nä för då har jag inte bara dubbelbokat mig utan kvadrubbelt bokat mig. Rätt taskig planering kan tyckas och givetvis är det kanske så. Men hur lätt är det bara inte att säga "jag gör det sen när jag är ledig".

Ett praktexempel är en repning som jag och en god vän lovade varandra i början på förra året. Den har fortfarande inte inträffat och lär inte göra det den närmsta framtiden. Det sköna är att vi båda förstår. Vi har mycket vid sidan av vår vänskap som tar tid, men vänskapen består ändå.

Nu löser det exemplet sig naturligt då vi båda är med på situationen. Men annars är det enkelt att skjuta upp saker till sen men kruxet då är att det kräver dubbelt så mycket energi att genomföra det.

Diska, enkelt att skjuta upp. Det torkar och blir toksvårt att diska sen
Städa, enkelt att skjuta upp. Dubbelt så mycket att göra sen.
listan kan göras lång....